Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
– Det här är ett nytt steg in i varandras verksamheter och kommer kräva ett högre förtroende mellan energibolag och fastighetsägare. I dag finns en tydlig gräns vid fastighetens vägg, säger projektledaren Mårten Haraldsson, Profu.
Syftet med Kundorienterad utveckling av erbjudanden för efterfrågeflexibilitet i fjärrvärmenätet är att ta fram förslag med tydlig prissättning och incitamentsstruktur som skulle kunna bli branschgemensamma. Projekt ingår i programmet Futureheat vilket i sin tur bidrar till visionen om ett hållbart och effektivt uppvärmningssystem.
De tre erbjudandehypoteserna, som utvärderades av fastighetsägare och fjärrvärmeföretag, handlar om att kunderna mer eller mindre bidrar till systemet. Vardera erbjudande bedömdes intressant och attraktivt av olika kunder och ansågs kunna komplettera varandra.
A) Enklaste varianten där kunden bidrar med reservkapacitet.
Energibolaget sätter in en effektbegränsare i fastigheten. Den fungerar som en nödbroms att dra i vid extraordinära situationer, exempelvis vid produktionsbortfall eller när det är betydligt kyligare ute än normalt.
B) Kunden erbjuds att bidra till systemet.
Alternativet bygger på att kunden har full rådighet över sin fastighet, och får ut en signal från energibolaget med önskemål om att dra ned på förbrukningen. Kunden kan aktivt tacka ja eller nej.
C) Kunden blir en del av systemet.
Energibolaget har mandat att påverka styrningen, inom ramar man har kommit överens om med kunderna, och ansvarar för att temperaturen i fastigheterna övervakas på lämpligt sätt.
– De flesta energibolag anser att alternativ C skulle göra mest nytta om man finner en bra lösning. En nackdel som lyfts är att det ställer höga krav på kundens kompetens och teknik. I alternativ B ställs i stället höga krav på kunden.
Några kunder såg alternativ B och C som snarlika och menade att ”så länge det inte är kallare än 19,5–20 grader inomhus kommer vi alltid säga ja. Då blir alternativ B mer eller mindre som alternativ C”.
Mårten Haraldsson noterar att fjärrvärmebranschen är allt mer konkurrensutsatt och måste hålla igen på kostnadsutvecklingen, både i produktionen och i form av investeringar. Då krävs att nya affärsmodeller nyttjas för att undvika kostnadsökningar.
Han ser också ett stort värde i att knyta kunder närmare sig och att arbeta tillsammans för att utveckla det lokala värmesystemet.
– Det kommer garanterat bygga starkare relationer.
Blir incitamenten för att nå en överenskommelse själva knäckfrågan?
– Ja, från kundsidan lyfts mycket positivt medan energibolagen vädrar farhågor som ”vad är det värt för oss om vi inte har någon kontroll?”
Under resans gång framkom att kunderna har hög tillit till energibolagens förmåga att lösa tekniska frågor kopplat till efterfrågeflexibilitet, och till kompetens inom systemoptimering. Däremot restes frågetecken om energibolagens sätt att styra gynnar kunden.
– Kunderna ser en stor potential i detta och förväntar sig att få del av den ekonomiska nyttan, säger Mårten Haraldsson.
Mikael Karlsson, programansvarig för termisk energiomvandling på Energiforsk, framhåller att fjärrvärmen bidrar med stor systemnytta och kan spela en stor roll för att Sverige ska få ett robust, hållbart, och konkurrenskraftigt energisystem.
– Den här typen av projekt som tar fram kunskap om möjliga affärsmodeller blir allt viktigare för fjärrvärmens framtid.
Källa: Energiforsk
| Dela |
 |
Tillbaka |
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område med stora kunskapsluckor.
Vi är stolta över att presentera att ingen mindre än Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren, kommer dela ut den 25:e upplagan av Stora Inneklimatpriset under Nordbygg den 23 april.
Bygg- och anläggningsbranschen var den sektor med flest mutbrottdomar i Sverige 2025. Sektorn stod också för de största mutbeloppen. Detta visar Rättsfallssamlingen 2025 från Institutet Mot Mutor, IMM.
Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten får dela på 60 miljoner kronor.
Kanske blir det ditt förslag till 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset vi firar på After Prize-minglet på Nordbyggs Inneklimatarena den 23 april. Deadline för att lämna förslag är den 1 mars.
Rysslands invasion av Ukraina ledde till att EU mer än fördubblade subventionerna till fossila bränslen. Samtidigt minskades stödet till förnybar energi, trots att EU-kommissionen höjde målen för förnybart. Det visar en ny studie.
Ett digert seminarieprogram, tävlingar, studentlunch och After Prize. Det är en del av det som väntar den som besöker Inneklimatarenan i monter A15:18 på Nordbygg i Stockholm 21-24 april.
2026 års Avlopp & Kretsloppspris går till Ragn-Sells och EasyMining för utveckling och kommersialisering av teknik och produkt för fosforåtervinning från avlopp. Priset delas ut den 12 mars under VAK i Karlstad.
