Sverige har som mål att uppnå netto-nollutsläpp till 2045 och därefter åstadkomma negativa utsläpp av växthusgaser. Detta kräver många olika typer av insatser och åtgärder. En åtgärd är att satsa på bio-CCS, där koldioxid från förnybara källor avskiljs och lagras.
För att förverkliga en fullskalig bio-CCS-anläggning med tillhörande lösningar för transport och geologisk lagring av koldioxiden krävs omfattande investeringar. Hittills har svenska företag saknat incitament att investera i bio-CCS eftersom både marknaden och lönsamheten har varit osäkra. Med statligt stöd ökar investeringsviljan och lösningarna kan komma fortare på plats.
– Att stödsystemet nu godkänns möjliggör stora utsläppsminskningar och underlättar Sveriges arbete med negativa utsläpp. Det här är ett stort kliv framåt i att uppnå både Sveriges klimatmål och EU:s vision om klimatneutralitet till 2050, säger Johanna Mossberg, chef för avdelningen Resurseffektivt samhälle på Energimyndigheten.
Stödet kommer att fördelas genom omvänd auktion. Företag som kan erbjuda tjänsten att avskilja, transportera och geologiskt lagra koldioxid från förnybara källor och samtidigt har lägst behov av stöd per lagrad ton koldioxid vinner auktionen. Stödet betalas ut under 15 år, när den biogena koldioxiden lagrats permanent. Energimyndigheten kommer att vara auktionsförrättare och kan fördela totalt 36 miljarder kronor mellan 2026 och 2046. Stödet kommer att kunna användas för investerings- och driftkostnader för hela bio-CCS-kedjan inklusive avskiljning, transport och lagring.
– Vi har arbetat hårt tillsammans med Regeringskansliet, EU-kommissionen och många andra aktörer för att realisera stödsystemet och vi är glada att EU-kommissionen, precis som vi, bedömer att stödsystemet är viktigt för att vi ska kunna nå klimatmålen, säger Helen Andréasson, projektledare på Energimyndigheten.
Länkar:
EU-kommissionen, pressmeddelande
Regeringskansliet, pressmeddelande
Källa: Energimundigheten
| Dela |
|
Tillbaka |
Skavsta flygplats i Nyköping har stängt på grund av att man hittat asbest vid en renovering i flygtornet, rapporterar Sveriges radio P4 Sörmland.
Sex av tio svenskar oroar sig för att stå utan dricksvatten vid en eventuell kris eller krig. Samtidigt är det bara var tredje hushåll uppger att de har dricksvatten som räcker en vecka. enligt en ny undersökning från Livsmedelsverket.
Energiprestandadirektivet, EPBD, handlar om energi- och utsläppskrav för byggnader och ska vara en del av svensk lagstiftning senast den 29 maj 2026. Boverket förslag till nya och ändrade föreskrifter om EPBD är nu ute på remiss.
I omställningen till ett hållbart energisystem krävs mer än teknik. Nu öppnar Forskarskolan Energisystem för projekt som undersöker energifrågor utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv.
Slussen.biz fanns på plats på 18:e upplagan av Energideklarationsdagen som arrangerades av Sifu i Stockholm.
För att regeringen ska få bättre underlag om huruvida elnätsföretagen tagit ut oskäligt höga avgifter från kunderna får Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda företagens investeringar och finansiering.
Rent dricksvatten känns som en självklarhet i Sverige. Men i Visby har man behövt hämta eller koka dricksvattnet i två månader då vattnet kontaminerats. Ämnet diskuteras i Sveriges Radios Klotet.
Den 2–4 februari genomför landets gymnasieelever, på inriktningen ventilation, ett uttagningsprov till finalen i SM Unga Ventilationsmontörer 2026.
Föreningen Vatten har utsett årets pristagare till sina fem vattenpriser. VATTEN-priset tilldelas Björn Gullefors, bolagsjuriset på Uppsala Vatten och Avfall.
Legionellabakterier har hittats i en hytt på en färja mellan Oskarshamn och Visby, rapporterar bland annat sverigesradio.se.