Sverige har som mål att uppnå netto-nollutsläpp till 2045 och därefter åstadkomma negativa utsläpp av växthusgaser. Detta kräver många olika typer av insatser och åtgärder. En åtgärd är att satsa på bio-CCS, där koldioxid från förnybara källor avskiljs och lagras.
För att förverkliga en fullskalig bio-CCS-anläggning med tillhörande lösningar för transport och geologisk lagring av koldioxiden krävs omfattande investeringar. Hittills har svenska företag saknat incitament att investera i bio-CCS eftersom både marknaden och lönsamheten har varit osäkra. Med statligt stöd ökar investeringsviljan och lösningarna kan komma fortare på plats.
– Att stödsystemet nu godkänns möjliggör stora utsläppsminskningar och underlättar Sveriges arbete med negativa utsläpp. Det här är ett stort kliv framåt i att uppnå både Sveriges klimatmål och EU:s vision om klimatneutralitet till 2050, säger Johanna Mossberg, chef för avdelningen Resurseffektivt samhälle på Energimyndigheten.
Stödet kommer att fördelas genom omvänd auktion. Företag som kan erbjuda tjänsten att avskilja, transportera och geologiskt lagra koldioxid från förnybara källor och samtidigt har lägst behov av stöd per lagrad ton koldioxid vinner auktionen. Stödet betalas ut under 15 år, när den biogena koldioxiden lagrats permanent. Energimyndigheten kommer att vara auktionsförrättare och kan fördela totalt 36 miljarder kronor mellan 2026 och 2046. Stödet kommer att kunna användas för investerings- och driftkostnader för hela bio-CCS-kedjan inklusive avskiljning, transport och lagring.
– Vi har arbetat hårt tillsammans med Regeringskansliet, EU-kommissionen och många andra aktörer för att realisera stödsystemet och vi är glada att EU-kommissionen, precis som vi, bedömer att stödsystemet är viktigt för att vi ska kunna nå klimatmålen, säger Helen Andréasson, projektledare på Energimyndigheten.
Länkar:
EU-kommissionen, pressmeddelande
Regeringskansliet, pressmeddelande
Källa: Energimundigheten
| Dela |
|
Tillbaka |
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.