Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Sverige har som mål att uppnå netto-nollutsläpp till 2045 och därefter åstadkomma negativa utsläpp av växthusgaser. Detta kräver många olika typer av insatser och åtgärder. En åtgärd är att satsa på bio-CCS, där koldioxid från förnybara källor avskiljs och lagras.
För att förverkliga en fullskalig bio-CCS-anläggning med tillhörande lösningar för transport och geologisk lagring av koldioxiden krävs omfattande investeringar. Hittills har svenska företag saknat incitament att investera i bio-CCS eftersom både marknaden och lönsamheten har varit osäkra. Med statligt stöd ökar investeringsviljan och lösningarna kan komma fortare på plats.
– Att stödsystemet nu godkänns möjliggör stora utsläppsminskningar och underlättar Sveriges arbete med negativa utsläpp. Det här är ett stort kliv framåt i att uppnå både Sveriges klimatmål och EU:s vision om klimatneutralitet till 2050, säger Johanna Mossberg, chef för avdelningen Resurseffektivt samhälle på Energimyndigheten.
Stödet kommer att fördelas genom omvänd auktion. Företag som kan erbjuda tjänsten att avskilja, transportera och geologiskt lagra koldioxid från förnybara källor och samtidigt har lägst behov av stöd per lagrad ton koldioxid vinner auktionen. Stödet betalas ut under 15 år, när den biogena koldioxiden lagrats permanent. Energimyndigheten kommer att vara auktionsförrättare och kan fördela totalt 36 miljarder kronor mellan 2026 och 2046. Stödet kommer att kunna användas för investerings- och driftkostnader för hela bio-CCS-kedjan inklusive avskiljning, transport och lagring.
– Vi har arbetat hårt tillsammans med Regeringskansliet, EU-kommissionen och många andra aktörer för att realisera stödsystemet och vi är glada att EU-kommissionen, precis som vi, bedömer att stödsystemet är viktigt för att vi ska kunna nå klimatmålen, säger Helen Andréasson, projektledare på Energimyndigheten.
Länkar:
EU-kommissionen, pressmeddelande
Regeringskansliet, pressmeddelande
Källa: Energimundigheten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.
På uppdrag av Konkurrensverket har teknologie doktor Sofia Lingegård vid Kungliga Tekniska högskolan kartlagt och analyserat hur cirkulära affärsmodeller används i offentlig upphandling i Sverige.
Elnätsavgifterna fortsätter att öka kraftigt och stiger med i genomsnitt 8 procent. De bolag som infört effektavgifterna höjer elnätsavgifterna betydligt mer än övriga bolag. Det visar Nils Holgersson-gruppens årliga rapport.
Genom att tilläggsisolera eluppvärmda småhus kan effektbehovet kalla vinterdagar minskas med 1,3 GW. Det motsvarar en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor eller fem procent av elanvändningen när den är som störst. Det visar en ny rapport.
