Sverige har som mål att uppnå netto-nollutsläpp till 2045 och därefter åstadkomma negativa utsläpp av växthusgaser. Detta kräver många olika typer av insatser och åtgärder. En åtgärd är att satsa på bio-CCS, där koldioxid från förnybara källor avskiljs och lagras.
För att förverkliga en fullskalig bio-CCS-anläggning med tillhörande lösningar för transport och geologisk lagring av koldioxiden krävs omfattande investeringar. Hittills har svenska företag saknat incitament att investera i bio-CCS eftersom både marknaden och lönsamheten har varit osäkra. Med statligt stöd ökar investeringsviljan och lösningarna kan komma fortare på plats.
– Att stödsystemet nu godkänns möjliggör stora utsläppsminskningar och underlättar Sveriges arbete med negativa utsläpp. Det här är ett stort kliv framåt i att uppnå både Sveriges klimatmål och EU:s vision om klimatneutralitet till 2050, säger Johanna Mossberg, chef för avdelningen Resurseffektivt samhälle på Energimyndigheten.
Stödet kommer att fördelas genom omvänd auktion. Företag som kan erbjuda tjänsten att avskilja, transportera och geologiskt lagra koldioxid från förnybara källor och samtidigt har lägst behov av stöd per lagrad ton koldioxid vinner auktionen. Stödet betalas ut under 15 år, när den biogena koldioxiden lagrats permanent. Energimyndigheten kommer att vara auktionsförrättare och kan fördela totalt 36 miljarder kronor mellan 2026 och 2046. Stödet kommer att kunna användas för investerings- och driftkostnader för hela bio-CCS-kedjan inklusive avskiljning, transport och lagring.
– Vi har arbetat hårt tillsammans med Regeringskansliet, EU-kommissionen och många andra aktörer för att realisera stödsystemet och vi är glada att EU-kommissionen, precis som vi, bedömer att stödsystemet är viktigt för att vi ska kunna nå klimatmålen, säger Helen Andréasson, projektledare på Energimyndigheten.
Länkar:
EU-kommissionen, pressmeddelande
Regeringskansliet, pressmeddelande
Källa: Energimundigheten
| Dela |
|
Tillbaka |
Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära på PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester. Nu anser fleramyndigheter att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas. Lyssna på Vetenskapsradion.
Policylabb för urban vattenomställning, där kommuner, VA-organisationer, fastighetsaktörer och forskare tillsammans undersöker hur styrning, samverkan och planering kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning i våra städer får sin bas i Lund.
Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. I år har priserna totalt ökat med cirka 6,9 procent, mer än tio gånger inflationen, visar årets Nils Holgerssonrapport.
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Energimyndigheten beviljar 9,3 miljarder kronor i bio-CCS-stöd för att lagra 5,75 miljoner ton koldioxid.
Slussen.biz fanns på plats när ett 40-tal nyfikna Fegisar ville veta mer om Swegon INSIDE Analytics och INSIDE visualiser som presenterades under nätverkets 74:e möte.
Slussen.biz har fått en pratstund med Robin Holmgren som driver sidan k-faktorer.se där han tillgängliggjort K-faktorer från olika fabrikat och produktserier.
Ledarskap, ingenjörskonst och förändringskraft prisas av föreningen Samhällsbyggarna.