Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Tydligt är också hur antalet timmar med negativa elpriser har ökat. Det visar Energiföretagens färska halvårsstatistik här i ännu så länge preliminära siffror.
Eftersom el än så länge inte går, eller är för dyrt, att lagra storskaligt, är spotpriset beroende av de aktuella förutsättningarna i form av bränslepriser, vind och nederbörd. I Norden, med en stor andel vatten- respektive vindkraft och en relativt stor andel eluppvärmning är väderrelaterade faktorer av stor betydelse, men även globala bränslepriser och priset på utsläppsrätter är av betydelse. Ökade andelar vind- och solkraft innebär också att elpriserna varierar mer och oftare än historiskt.
– Tillrinningarna i Norden har varit drygt 10 procent högre i år och elproduktionen i vindkraft har ökat med nästan 20 procent enigt preliminära siffror, säger Energiföretagens marknadsanalytiker Magnus Thorstensson och fortsätter:
– Ovanpå detta kommer påverkan från kontinenten där utbyggnaden av solkraft varit stor i framför allt Nederländerna och Tyskland, vilket inneburit ett stort antal timmar med negativa priser. Det påverkar såklart lönsamheten i vind- och solkraft genom den så kallade kannibaliseringseffekten, men påverkar även annan kraftproduktion vilket inte underlättar för investeringar.
I elområde 1 och 2 (Luleå och Sundsvall) är det genomsnittliga spotpriset för första halvåret 42 öre/kWh, vilket är 20 procent lägre än förra året för samma tid. Det genomsnittliga priset i Stockholm är 50 öre/kWh och i Malmö 63 öre/kWh, vilket är trettio procent lägre än samma tid 2023.
I tabellen nedan redovisas spotpriserna (timpris, öre/kWh) på den nordiska elbörsen (Nord Pool) för första halvåret 2024 och 2023 samt medelvärdet för samma halvår för åren 2019–2023.
Det är tydligt hur antalet timmar med negativa priser har ökat. Läs här om negativa elpriser i Energiföretagen förklarar.
Läs även på Energiföretagens webbplats om spotprisets utveckling.
Den summerade tillrinningen för det första halvåret av 2024 var 33,6 TWh, att jämföra med 35,6 TWh år 2023. Enheten Terawattimmar (TWh) är det samma som miljarder kilowattimmar (kWh). Tillrinningen år 2024 var 12 procent lägre än genomsnittet för de 10 senaste åren. När det gäller magasinsinnehåll sista veckan av halvåret 2024 är nivåerna 7 procent mindre än genomsnittet för de senaste 10 åren, och drygt en procentenhet mer än 2023 års magasinsinnehåll vid samma tidpunkt.
Preliminära siffror visar en ökad total elproduktion med 6,3 procent (5,1 TWh) och elanvändning med cirka 7,4 procent (4,9 TWh) första halvåret 2024 jämfört med 2023. Den temperaturkorrigerade elanvändningen ökar mindre.
Samtliga kraftslag har ökat sin produktion, med undantag av övrig värmekraft, vars produktion är nära sammankopplad med fjärrvärme och därmed påverkad av stigande fjärrvärmepriser. Vattenkraften har ökat med 7,8 procent (2,6 TWh) och kärnkraften med närmare 11,3 procent. Kärnkraftens markanta ökning beror på utebliven produktion under 2023 som nu är tillbaka på normala nivåer. Nettoexporten har ökat med 8,1 procent (cirka 1 TWh).
I tabellen och diagrammet ovan är solelen utelämnad då statistik för egenanvändning av el endast är tillgänglig fram till och med april. Den solel som matats in till elnätet uppgår till 1 283 GWh (Gigawattimmar, GWh = miljoner kilowattimmar, kWh), vilket är en ökning med 20 procent jämfört med år 2023. I maj 2024 nåddes den högsta uppmätta produktionen av solel någonsin med 477 GWh, vilket framgår av grafen nedan (inmatad el).
| Dela |
 |
Tillbaka |
Konkurrensverket har inlett ett arbete med att analysera elprisutvecklingen utifrån ett konkurrensperspektiv.
Energimarknadsinspektionen har tidigare beslutat att alla elnätsföretag i Sverige ska införa en effektavgift. Modeller har dock ofta varit svåra för kunderna att förstå och agera utifrån. Därför stoppas nu kravet på införande.
EU-projektet VALESOR som i tre års tid har studerat frågan har tagit fram verktyg som stöd för att göra bedömningar och visar hur förbättrad reglering kan ge betydande sociala och ekonomiska vinster.
Vivab meddelar att det är kritiskt läge för dricksvatten i Varbergs kommun.
En man kunde enkelt ta sig in i ett vattenverk i Västerås och stänga av elförsörjningen. Något som hotade dricksvattenförsörjningen till hela Västerås, rapporterar bland annat svt.se.
Regeringen föreslår ett nytt mål för effektiv energianvändning. Vidare föreslås lagändringar om energideklaration för byggnader och i plan- och bygglagen för att genomföra det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda.
Camilla Hjortling har presenterat sin licentiatavhandling vid KTH gällande energimärkning av byggnader.
Uttagningen till finalen i ”SM unga ventilationsmontörer 2026” är genomförd och det står nu klart att de tre finalisterna är Vilgot Öjersson från Varberg, Oliver Frid från Göteborg och Virgil Heselius från Visby.
Slussen.biz tipsar om ett kostnadsfritt webbinarium om nya systemlösningar för smittskydd i vårdlokaler den 17 april.
ExpoStyr laddar för att ge sig ut vägarna och besöka i tur och ordning Karlstad, Stockholm och Gävle 24-26 mars.
