Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Tydligt är också hur antalet timmar med negativa elpriser har ökat. Det visar Energiföretagens färska halvårsstatistik här i ännu så länge preliminära siffror.
Eftersom el än så länge inte går, eller är för dyrt, att lagra storskaligt, är spotpriset beroende av de aktuella förutsättningarna i form av bränslepriser, vind och nederbörd. I Norden, med en stor andel vatten- respektive vindkraft och en relativt stor andel eluppvärmning är väderrelaterade faktorer av stor betydelse, men även globala bränslepriser och priset på utsläppsrätter är av betydelse. Ökade andelar vind- och solkraft innebär också att elpriserna varierar mer och oftare än historiskt.
– Tillrinningarna i Norden har varit drygt 10 procent högre i år och elproduktionen i vindkraft har ökat med nästan 20 procent enigt preliminära siffror, säger Energiföretagens marknadsanalytiker Magnus Thorstensson och fortsätter:
– Ovanpå detta kommer påverkan från kontinenten där utbyggnaden av solkraft varit stor i framför allt Nederländerna och Tyskland, vilket inneburit ett stort antal timmar med negativa priser. Det påverkar såklart lönsamheten i vind- och solkraft genom den så kallade kannibaliseringseffekten, men påverkar även annan kraftproduktion vilket inte underlättar för investeringar.
I elområde 1 och 2 (Luleå och Sundsvall) är det genomsnittliga spotpriset för första halvåret 42 öre/kWh, vilket är 20 procent lägre än förra året för samma tid. Det genomsnittliga priset i Stockholm är 50 öre/kWh och i Malmö 63 öre/kWh, vilket är trettio procent lägre än samma tid 2023.
I tabellen nedan redovisas spotpriserna (timpris, öre/kWh) på den nordiska elbörsen (Nord Pool) för första halvåret 2024 och 2023 samt medelvärdet för samma halvår för åren 2019–2023.
Det är tydligt hur antalet timmar med negativa priser har ökat. Läs här om negativa elpriser i Energiföretagen förklarar.
Läs även på Energiföretagens webbplats om spotprisets utveckling.
Den summerade tillrinningen för det första halvåret av 2024 var 33,6 TWh, att jämföra med 35,6 TWh år 2023. Enheten Terawattimmar (TWh) är det samma som miljarder kilowattimmar (kWh). Tillrinningen år 2024 var 12 procent lägre än genomsnittet för de 10 senaste åren. När det gäller magasinsinnehåll sista veckan av halvåret 2024 är nivåerna 7 procent mindre än genomsnittet för de senaste 10 åren, och drygt en procentenhet mer än 2023 års magasinsinnehåll vid samma tidpunkt.
Preliminära siffror visar en ökad total elproduktion med 6,3 procent (5,1 TWh) och elanvändning med cirka 7,4 procent (4,9 TWh) första halvåret 2024 jämfört med 2023. Den temperaturkorrigerade elanvändningen ökar mindre.
Samtliga kraftslag har ökat sin produktion, med undantag av övrig värmekraft, vars produktion är nära sammankopplad med fjärrvärme och därmed påverkad av stigande fjärrvärmepriser. Vattenkraften har ökat med 7,8 procent (2,6 TWh) och kärnkraften med närmare 11,3 procent. Kärnkraftens markanta ökning beror på utebliven produktion under 2023 som nu är tillbaka på normala nivåer. Nettoexporten har ökat med 8,1 procent (cirka 1 TWh).
I tabellen och diagrammet ovan är solelen utelämnad då statistik för egenanvändning av el endast är tillgänglig fram till och med april. Den solel som matats in till elnätet uppgår till 1 283 GWh (Gigawattimmar, GWh = miljoner kilowattimmar, kWh), vilket är en ökning med 20 procent jämfört med år 2023. I maj 2024 nåddes den högsta uppmätta produktionen av solel någonsin med 477 GWh, vilket framgår av grafen nedan (inmatad el).
| Dela |
 |
Tillbaka |
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område med stora kunskapsluckor.
Vi är stolta över att presentera att ingen mindre än Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren, kommer dela ut den 25:e upplagan av Stora Inneklimatpriset under Nordbygg den 23 april.
Bygg- och anläggningsbranschen var den sektor med flest mutbrottdomar i Sverige 2025. Sektorn stod också för de största mutbeloppen. Detta visar Rättsfallssamlingen 2025 från Institutet Mot Mutor, IMM.
Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten får dela på 60 miljoner kronor.
Kanske blir det ditt förslag till 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset vi firar på After Prize-minglet på Nordbyggs Inneklimatarena den 23 april. Deadline för att lämna förslag är den 1 mars.
Rysslands invasion av Ukraina ledde till att EU mer än fördubblade subventionerna till fossila bränslen. Samtidigt minskades stödet till förnybar energi, trots att EU-kommissionen höjde målen för förnybart. Det visar en ny studie.
Ett digert seminarieprogram, tävlingar, studentlunch och After Prize. Det är en del av det som väntar den som besöker Inneklimatarenan i monter A15:18 på Nordbygg i Stockholm 21-24 april.
2026 års Avlopp & Kretsloppspris går till Ragn-Sells och EasyMining för utveckling och kommersialisering av teknik och produkt för fosforåtervinning från avlopp. Priset delas ut den 12 mars under VAK i Karlstad.
