Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Det finns stor potential att skynda på energiomställningen genom att använda elen smartare. Men småhusägarna saknar tillräcklig kunskap för att göra rätt åtgärder som är bra både för plånboken och för klimatet, visar en Novusundersökning.
Effektiv energianvändning är en av nycklarna till omställningen av energisystemet. Den största potentiella besparingen finns i landets två miljoner småhus. Men en ny undersökning som Novus har gjort på uppdrag av Energimyndigheten visar att småhusägarna är osäkra på vilka åtgärder som är lönsamma, och att de har låg kännedom om vilka stöd som finns att få.
– Vi behöver se till att fler utnyttjar de möjligheter till stöd som finns. Till exempel finns de kommunala energi- och klimatrådgivarna som ger kostnadsfria och opartiska råd till privatpersoner, företag och föreningar. Man kan även söka ekonomiskt stöd från Boverket för att göra energieffektiva åtgärder i sitt hus, säger Veronica Eade, enhetschef på Energimyndigheten.
Novusundersökningen visar att 55 procent av småhusägarna känner till den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Energimyndigheten arbetar för att öka kännedomen. Inom kort lanseras till exempel en nationell webbplats för energi- och klimatrådgivning som vänder sig till rådgivningens målgrupper; hushåll, företag och föreningar.
Småhusägarna anger att det största hindret för att genomföra åtgärder som minskar energianvändningen, är osäkerheten om vilka åtgärder som är lönsamma. I genomsnitt tycker småhusägarna att en investering i energieffektivisering ska återbetala sig på 6,5 år.
– Genom enkla åtgärder finns det pengar att spara för många småhusägare. Du kan byta till effektiva vattenkranar och munstycken eller sätta in energieffektiva glas i dina fönster. Att tilläggsisolera vinden är en god investering. Det låter kanske dyrt, men det behöver det inte vara, säger Veronica Eade.
Effektiv energianvändning är en viktig förutsättning för att vi ska klara av omställningen av energisystemet. Förutom en utbyggnad av fossilfri kraftproduktion behövs insatser för effektivisering och flexibilitet i användningen, så att den energi vi har kan räcka till mer.
Energimyndigheten bedömer att energieffektivisering inom bostäder, service och industri kan minska elbehovet med 20-25 terawattimmar i Sverige redan till år 2030. Det motsvarar årsproduktionen i Sveriges största kärnkraftverk under 2023, eller mängden el som går till uppvärmning i Sverige under ett år.
– Utan att sänka vår levnadsstandard kan vi använda den energi vi har mer effektivt och på så vis minska behovet att tillföra mer el. Det sparar både pengar och naturresurser, säger Veronica Eade.
Källa: Energimydigheten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.
På uppdrag av Konkurrensverket har teknologie doktor Sofia Lingegård vid Kungliga Tekniska högskolan kartlagt och analyserat hur cirkulära affärsmodeller används i offentlig upphandling i Sverige.
Elnätsavgifterna fortsätter att öka kraftigt och stiger med i genomsnitt 8 procent. De bolag som infört effektavgifterna höjer elnätsavgifterna betydligt mer än övriga bolag. Det visar Nils Holgersson-gruppens årliga rapport.
