Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Det finns stor potential att skynda på energiomställningen genom att använda elen smartare. Men småhusägarna saknar tillräcklig kunskap för att göra rätt åtgärder som är bra både för plånboken och för klimatet, visar en Novusundersökning.
Effektiv energianvändning är en av nycklarna till omställningen av energisystemet. Den största potentiella besparingen finns i landets två miljoner småhus. Men en ny undersökning som Novus har gjort på uppdrag av Energimyndigheten visar att småhusägarna är osäkra på vilka åtgärder som är lönsamma, och att de har låg kännedom om vilka stöd som finns att få.
– Vi behöver se till att fler utnyttjar de möjligheter till stöd som finns. Till exempel finns de kommunala energi- och klimatrådgivarna som ger kostnadsfria och opartiska råd till privatpersoner, företag och föreningar. Man kan även söka ekonomiskt stöd från Boverket för att göra energieffektiva åtgärder i sitt hus, säger Veronica Eade, enhetschef på Energimyndigheten.
Novusundersökningen visar att 55 procent av småhusägarna känner till den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Energimyndigheten arbetar för att öka kännedomen. Inom kort lanseras till exempel en nationell webbplats för energi- och klimatrådgivning som vänder sig till rådgivningens målgrupper; hushåll, företag och föreningar.
Småhusägarna anger att det största hindret för att genomföra åtgärder som minskar energianvändningen, är osäkerheten om vilka åtgärder som är lönsamma. I genomsnitt tycker småhusägarna att en investering i energieffektivisering ska återbetala sig på 6,5 år.
– Genom enkla åtgärder finns det pengar att spara för många småhusägare. Du kan byta till effektiva vattenkranar och munstycken eller sätta in energieffektiva glas i dina fönster. Att tilläggsisolera vinden är en god investering. Det låter kanske dyrt, men det behöver det inte vara, säger Veronica Eade.
Effektiv energianvändning är en viktig förutsättning för att vi ska klara av omställningen av energisystemet. Förutom en utbyggnad av fossilfri kraftproduktion behövs insatser för effektivisering och flexibilitet i användningen, så att den energi vi har kan räcka till mer.
Energimyndigheten bedömer att energieffektivisering inom bostäder, service och industri kan minska elbehovet med 20-25 terawattimmar i Sverige redan till år 2030. Det motsvarar årsproduktionen i Sveriges största kärnkraftverk under 2023, eller mängden el som går till uppvärmning i Sverige under ett år.
– Utan att sänka vår levnadsstandard kan vi använda den energi vi har mer effektivt och på så vis minska behovet att tillföra mer el. Det sparar både pengar och naturresurser, säger Veronica Eade.
Källa: Energimydigheten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Marknaden för solpaneler har exploderat. Men vad händer med dem när de är uttjänta och ska bytas ut? Sveriges Radio har undersökt saken ur olika perspektiv.
I Almunge utanför Uppsala testas Sveriges första elby där tanken är att verksamheterna ska dela egenproducerad överskotts-el mellan varandra, rapporterar Sveriges Radio.
Trollhättans stad och Uppsala kommun har beviljats stöd från Energimyndigheten för ett nytt utvecklingsprojekt som ska hjälpa kommuner att planera energifrågor i industri- och verksamhetsområden.
Plåt & Ventföretagen presenterar en ny och omfattande konjunkturrapport gällande läget i plåt- och ventilationsbranschen.
Forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse förlängs till 2031 och en ny utlysning öppnar 11 juni.
Visste du att ditt avlopp kan spara energi? Poddvärdarna Mats och Kay har snackat avloppsvärmeväxling med energiexperten Roland Jonsson.
Pilotprojektet Resilient Syd har kartlagt behovet av och tillgången till energi vid höjd beredskap i södra Sverige. En övergripande slutsats är att försörjningskedjan behöver stärkas.
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
