Det finns stor potential att skynda på energiomställningen genom att använda elen smartare. Men småhusägarna saknar tillräcklig kunskap för att göra rätt åtgärder som är bra både för plånboken och för klimatet, visar en Novusundersökning.
Effektiv energianvändning är en av nycklarna till omställningen av energisystemet. Den största potentiella besparingen finns i landets två miljoner småhus. Men en ny undersökning som Novus har gjort på uppdrag av Energimyndigheten visar att småhusägarna är osäkra på vilka åtgärder som är lönsamma, och att de har låg kännedom om vilka stöd som finns att få.
– Vi behöver se till att fler utnyttjar de möjligheter till stöd som finns. Till exempel finns de kommunala energi- och klimatrådgivarna som ger kostnadsfria och opartiska råd till privatpersoner, företag och föreningar. Man kan även söka ekonomiskt stöd från Boverket för att göra energieffektiva åtgärder i sitt hus, säger Veronica Eade, enhetschef på Energimyndigheten.
Novusundersökningen visar att 55 procent av småhusägarna känner till den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Energimyndigheten arbetar för att öka kännedomen. Inom kort lanseras till exempel en nationell webbplats för energi- och klimatrådgivning som vänder sig till rådgivningens målgrupper; hushåll, företag och föreningar.
Småhusägarna anger att det största hindret för att genomföra åtgärder som minskar energianvändningen, är osäkerheten om vilka åtgärder som är lönsamma. I genomsnitt tycker småhusägarna att en investering i energieffektivisering ska återbetala sig på 6,5 år.
– Genom enkla åtgärder finns det pengar att spara för många småhusägare. Du kan byta till effektiva vattenkranar och munstycken eller sätta in energieffektiva glas i dina fönster. Att tilläggsisolera vinden är en god investering. Det låter kanske dyrt, men det behöver det inte vara, säger Veronica Eade.
Effektiv energianvändning är en viktig förutsättning för att vi ska klara av omställningen av energisystemet. Förutom en utbyggnad av fossilfri kraftproduktion behövs insatser för effektivisering och flexibilitet i användningen, så att den energi vi har kan räcka till mer.
Energimyndigheten bedömer att energieffektivisering inom bostäder, service och industri kan minska elbehovet med 20-25 terawattimmar i Sverige redan till år 2030. Det motsvarar årsproduktionen i Sveriges största kärnkraftverk under 2023, eller mängden el som går till uppvärmning i Sverige under ett år.
– Utan att sänka vår levnadsstandard kan vi använda den energi vi har mer effektivt och på så vis minska behovet att tillföra mer el. Det sparar både pengar och naturresurser, säger Veronica Eade.
Källa: Energimydigheten
| Dela |
|
Tillbaka |
25-27 november är det dags för årets sista ExpoVent. Turnén besöker i tur och ordning Hansastaden Visby, Smestan (Eskilstuna) och kungliga huvudstaden. Utöver utställning bjuds det på föreläsning av Svensk Ventilation och lunch.
Ökad värme kör kor mindre produktiva. Nu försöker forskare i bland annat Sverige hitta effektiva sätt att kyla ner värmestressade kor, rapporterar Sveriges Radio.
För att kunna ge en tydligare bild av hur användningen av värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel ser ut i landet har Energimyndigheten samlat in detaljerad statistik om energianvändningen i kontorslokaler.
Svenskt Vatten Utveckling (SVU) publicerar rapporten Svenskt Vatten Läkemedelsrester i slamgödslad åkermark – förekomst och risker.
Så var den äntligen dags för ett nytt avsnitt av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay har fått ett snack med Petter Lundgren på Inventiair, senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset.
Växthusgasutsläppen från många svenska avloppsreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Linköpings universitet som gjorts med hjälp av drönare.
På måndag startar Sveriges första Nationella Radonvecka, den 3–9 november – ett initiativ för att öka medvetenheten om radon, en gas som varje år orsakar runt 500 fall av lungcancer.
Är du på jakt efter ny kompetens till din organisation? I Slussen.biz Rekryteringsbank finns det en hel del nya kandidater att kika på. Kanske blir det din bästa investering någonsin.
Just nu genomförs ett projekt där Energimyndigheten vill identifiera och analysera företag som arbetar som arbetar med digitalisering som verktyg för energieffektivisering inom industrin.
2024 valdes Åsa Wahlström, docent och adjungerad professor vid Lunds universitet och affärsområdeschef Byggd miljö på CIT Renergy, in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Nu kan hon också stoltsera med ett diplom från den samma.