Det finns stor potential att skynda på energiomställningen genom att använda elen smartare. Men småhusägarna saknar tillräcklig kunskap för att göra rätt åtgärder som är bra både för plånboken och för klimatet, visar en Novusundersökning.
Effektiv energianvändning är en av nycklarna till omställningen av energisystemet. Den största potentiella besparingen finns i landets två miljoner småhus. Men en ny undersökning som Novus har gjort på uppdrag av Energimyndigheten visar att småhusägarna är osäkra på vilka åtgärder som är lönsamma, och att de har låg kännedom om vilka stöd som finns att få.
– Vi behöver se till att fler utnyttjar de möjligheter till stöd som finns. Till exempel finns de kommunala energi- och klimatrådgivarna som ger kostnadsfria och opartiska råd till privatpersoner, företag och föreningar. Man kan även söka ekonomiskt stöd från Boverket för att göra energieffektiva åtgärder i sitt hus, säger Veronica Eade, enhetschef på Energimyndigheten.
Novusundersökningen visar att 55 procent av småhusägarna känner till den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Energimyndigheten arbetar för att öka kännedomen. Inom kort lanseras till exempel en nationell webbplats för energi- och klimatrådgivning som vänder sig till rådgivningens målgrupper; hushåll, företag och föreningar.
Småhusägarna anger att det största hindret för att genomföra åtgärder som minskar energianvändningen, är osäkerheten om vilka åtgärder som är lönsamma. I genomsnitt tycker småhusägarna att en investering i energieffektivisering ska återbetala sig på 6,5 år.
– Genom enkla åtgärder finns det pengar att spara för många småhusägare. Du kan byta till effektiva vattenkranar och munstycken eller sätta in energieffektiva glas i dina fönster. Att tilläggsisolera vinden är en god investering. Det låter kanske dyrt, men det behöver det inte vara, säger Veronica Eade.
Effektiv energianvändning är en viktig förutsättning för att vi ska klara av omställningen av energisystemet. Förutom en utbyggnad av fossilfri kraftproduktion behövs insatser för effektivisering och flexibilitet i användningen, så att den energi vi har kan räcka till mer.
Energimyndigheten bedömer att energieffektivisering inom bostäder, service och industri kan minska elbehovet med 20-25 terawattimmar i Sverige redan till år 2030. Det motsvarar årsproduktionen i Sveriges största kärnkraftverk under 2023, eller mängden el som går till uppvärmning i Sverige under ett år.
– Utan att sänka vår levnadsstandard kan vi använda den energi vi har mer effektivt och på så vis minska behovet att tillföra mer el. Det sparar både pengar och naturresurser, säger Veronica Eade.
Källa: Energimydigheten
| Dela |
|
Tillbaka |
ExpoStyr laddar för att ge sig ut på turné igen. Den här gången är det Malmö, Växjö och Jönköping som står på tur 20-22 oktober.
Vattenbristen i Skåne har fått många att tänka om kring sin vattenanvändning. En ny undersökning visar att 77 procent av de tillfrågade har förändrat sina vattenvanor, och av dem planerar 8 av 10 att fortsätta spara vatten även framöver.
Sverige står inför en omfattande elektrifiering samtidigt som kraven på leveranssäkerhet och beredskap ökar. I två regeringsuppdrag har Energimyndigheten analyserat fjärr- och kraftvärmens betydelse för energisystemet och hur sektorn kan stärkas.
Slussen.biz fanns på plats när Svenskt Geoenergicentrum arrangerade trettonde upplagan av Geoenergidagen i Stockholm.
Installationsmarknaden fortsätter att växa. Installatörsföretagens nya prognos visar en ökning på 3 procent både 2026 och 2027. Men bakom den stabila totalprognosen finns stora skillnader.
Livsmedelsverket har uppdaterat sitt stöd för klimatanpassning kopplat till dricksvattenförsörjning.
Slussen.biz hängde med när EMTF arrangerade studiebesök hos Skandinaviens äldsta filtertillverkare Ultramare och deras fabrik i Trollhättan.
Svenskt Vatten publicerar rapporten Naturligt organiskt material – en utmaning för svensk dricksvattenproduktion.
TFA är ett PFAS-ämne som både kan släppas ut direkt och bildas när andra PFAS-ämnen bryts ned. Det finns i dricksvatten och mat. Nu samlar tio svenska myndigheter sin kunskap för att hitta lösningar och styrmedel som kan minska utsläppen vid källan.
Bättre ekonomi hos hushållen och marginellt ökade byggkostnader präglar förutsättningarna för bostadsbyggandet. Samtidigt har inte vår oroliga omvärld haft någon större effekt på bostadsbyggandet. Det visar Boverkets nya prognos för bostadsbyggnadet.