Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Ju fler aktörer i stora byggprojekt, desto större risk för fel, olyckor och oväntade kostnader. Även om BIM-metoden underlättar samverkan mellan parterna, råder fortfarande viss tveksamhet i branschen. Lina Gharaibeh, ny doktor vid Högskolan Väst, har utvecklat ett verktyg som visar när det lönar sig att använda BIM.
Building Information Modelling (BIM) är en metod för samverkan där aktörerna i ett byggprojekt delar och hanterar information under hela byggnadens livscykel – från arkitektritningar, genom hela byggprocessen, till fastighetsförvaltning och slutlig demontering när byggnaden är uttjänt.
Genom att använda BIM blir det enklare för parterna att samverka, vilket bland annat leder till effektivare arbetsflöden, kostnadsbesparingar, färre fel, minskade olyckor samt effektivare drift och underhåll av byggnaden.
– Trots de många fördelar som BIM erbjuder, råder det fortfarande skepsis kring metoden inom byggnadsindustrin, konstaterar Lina Gharaibeh, som nyligen försvarade sin doktorsavhandling vid Högskolan Väst.
– Jag har identifierat flera hinder som motverkar att BIM implementeras i stora byggprojekt. Det kan handla om oro över kostnader eller uppfattningar om att BIM är tekniskt komplext. Det kan också bero på att vissa yrkesgrupper eller nyckelpersoner ifrågasätter de fördelar som BIM ger i förhållande till den investering som krävs.
Nytt verktyg visar när BIM lönar sig
Lina har utvecklat ett verktyg för att kvantifiera värdet av att använda BIM i byggprojekt. Projektägare kan enkelt jämföra och utvärdera kostnader och fördelar med BIM, vilket ger ett bra beslutsunderlag för alla inblandade parter.
– BIM kan tillämpas på olika nivåer, från 0 till 3. I många projekt används nivå 2, oftast på grund av att man då använder 3D-modeller som utvecklats till en viss grad. Projekt går sällan vidare till mer utvecklade nivåer som 4D (tidsrelaterad information) eller 5D (kostnadsrelaterad information). Det beror främst på att parterna inte upplever att det behövs eller att kunden inte efterfrågar det.
Två byggprojekt studerades
Lina har i sin forskning studerat två olika byggprojekt; en vårdanläggning och en utbildningsanläggning. Båda projekten använde BIM på nivå 2, men med olika målsättningar. För vårdanläggningen låg fokus på att skapa en hållbar byggnad, medan fokus för utbildningsanläggningen var att hålla en tajt tidsplan.
– Med hjälp av mitt verktyg kunde jag visa på betydande fördelar med att använda BIM i båda projekten, exempelvis vad gäller lönsamhet, effektivare underhåll och minskad energiförbrukning. Projektägarna fann resultaten intressanta eftersom de tidigare inte hade övervägt fördelarna med BIM efter byggfasen.
– Den här typen av utvärdering ger projektägare och investerare värdefulla insikter, något som gynnar framtida byggprojekt.
Vidareutvecklar sitt verktyg
Linas verktyg visar att ökad användning av BIM i stora byggprojekt ger större övergripande fördelar. Hon siktar nu på att vidareutveckla sitt verktyg för att göra det mer användarvänligt och tillgängligt.
– Jag är övertygad om att byggbranschen har mycket att vinna på att använda BIM, särskilt med tanke på samhällets ökade krav på hållbara byggnader och processer. Det blir också allt vanligare att BIM-kompetens krävs vid upphandlingar.
Lina har själv gedigen erfarenhet från byggbranschen. Hon arbetade i tolv år som civilingenjör i Jordanien och stötte där på BIM i olika storskaliga byggprojekt.
– Jag ser fram emot att fortsätta forska i ämnet i nära samarbete med aktörer i byggbranschen. I Sverige är företag mer öppna och intresserade av att delta i forskningsprojekt jämfört med andra länder jag arbetat i.
– Även om BIM har använts i Sverige sedan tidigt 2000-tal, märker jag av ett större motstånd här än i andra länder. Det kan bero på branschens vana att arbeta enligt traditionella byggmetoder.
Läs avhandlingen: BIM Impact Analysis in the Construction Supply Chain: Industry-Informed Insights and Quantification Methodology
Källa: Högskolan Väst
| Dela |
 |
Tillbaka |
Trollhättans stad och Uppsala kommun har beviljats stöd från Energimyndigheten för ett nytt utvecklingsprojekt som ska hjälpa kommuner att planera energifrågor i industri- och verksamhetsområden.
Plåt & Ventföretagen presenterar en ny och omfattande konjunkturrapport gällande läget i plåt- och ventilationsbranschen.
Forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse förlängs till 2031 och en ny utlysning öppnar 11 juni.
Visste du att ditt avlopp kan spara energi? Poddvärdarna Mats och Kay har snackat avloppsvärmeväxling med energiexperten Roland Jonsson.
Pilotprojektet Resilient Syd har kartlagt behovet av och tillgången till energi vid höjd beredskap i södra Sverige. En övergripande slutsats är att försörjningskedjan behöver stärkas.
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
