Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Bebyggelsen står för en tredjedel av Sveriges energianvändning och är därför en viktig del i energiomställningen. Med effektivare drift, ökad flexibilitet och minskad resursanvändning kan byggnader bidra till ett mer stabilt och motståndskraftigt energisystem.
Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten får dela på 60 miljoner kronor, och omfattar allt från AI‑baserade styrsystem och energigemenskaper till cirkulära arbetssätt, nya affärsmodeller och energieffektivisering i kulturhistoriska miljöer.
– Det är en bred palett av projekt som vi nu beviljar, som adresserar många av bebyggelsens utmaningar. Tillsammans stärker projekten både byggnaders prestanda och roll i energisystemet, säger Veronica Eade, chef för enheten Bebyggelse på Energimyndigheten.
Flera projekt utvecklar lösningar som stärker byggnaders flexibilitet och resiliens i energisystemet, exempelvis genom AI-baserad styrning, energigemenskaper, förbättrad energilagring och modeller för att hantera variationer i effektbehov. Några projekt bidrar till energieffektivisering genom nya metoder för driftoptimering, integrerad belysning, renoveringsstrategier och förbättrad energiprestanda i kulturhistoriska miljöer.
Projekten tar även upp styrmedel och marknadsfrågor, där kommunala markanvisningar och digitala lösningar analyseras för att stärka omställningskapaciteten i tidiga skeden.
Resurseffektivitet och cirkulära processer är centrala inslag i flera projekt. Genom minskat byggavfall och effektivare materialflöden kan energianvändning och klimatpåverkan minska över byggnaders hela livscykel. Kombinationen av teknisk utveckling, policyinriktade studier och praktiska piloter skapar nya arbetssätt som kan skalas upp.
– Projekten ger ett viktigt kunskapsunderlag för att möta både dagens och framtidens energisystemutmaningar. De stärker förutsättningarna för att byggnader ska kunna bli mer energieffektiva, flexibla och långsiktigt hållbara, säger Anna Pettersson, handläggare vid Energimyndigheten.
Sammantaget ger satsningen en bred kunskapsbas för både bransch och beslutsfattare, och stärker förutsättningarna för att utveckla ett mer hållbart och resurseffektivt samhällsbyggande.
Utlysning: Bidra till resurseffektiv bebyggelse
Programmet Resurseffektiv bebyggelse (resurseffektivbebyggelse.se)
Källa: Energimyndigheten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Slussen.biz tipsar om ett kostnadsfritt webbinarium om nya systemlösningar för smittskydd i vårdlokaler den 17 april.
ExpoStyr laddar för att ge sig ut vägarna och besöka i tur och ordnign Karlstad, Stockholm och Gävle 24-26 mars.
Luleå Energi för en kamp emot klockan för att hitta ersättning för förlorad restenergi i och med SSAB:s omläggning av produktionen, rapporterar svt.se.
Väntan är över! 2026-års första avsnitt av Energipodden finns nu ute för lyssning. Missa inte när poddvärdarna Mats och Kay snackar fastighetsbatterier med Joakim Aspe, även känd som Batteri-Jocke och medgrundare av KanEl.
En allvarlig hotbild mot energiinfrastrukturen i samtliga nordiska länder utreds, enligt uppgifter till TV4 Nyheterna.
2026-års första Profil är vvs-expert hos en stor branschorganisation, har sålt naturgasabonnenmang i London och spelar bas i ett hårdrocksband.
2025-års Nobelpristagare i kemi, Omar Yaghi, har utvecklat en produkt som kan utvinna vatten ur luft i mycket torra och ökenliknande förhållanden, rapporterar The Guardian.
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område med stora kunskapsluckor.
