Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Rysslands invasion av Ukraina ledde till att EU mer än fördubblade subventionerna till fossila bränslen. Samtidigt minskades stödet till förnybar energi, trots att EU-kommissionen höjde målen för förnybart. Resultatet blev att energiomställningen inte ökade takten. Det visar en ny studie från forskningsprogrammet Mistra Electrification.
– I stället för att accelerera omställningen när Ryssland invaderade Ukraina bibehöll EU i stort sett sin befintliga takt. Energikrisen ledde till att EU-kommissionen prioriterade energisäkerhet högre än klimatet – men utan att takten mot fossilfrihet ökade, säger Aleh Cherp, professor i strategisk miljöbedömning vid Lunds universitet och medförfattare till studien.
Forskarna har analyserat EU:s energisubventioner, policydokument och utbyggnadstrender före och efter Rysslands invasion av Ukraina 2022. Som svar på energikrisen lanserade EU-kommissionen Repower EU, där förnybar energi lyftes fram som en fråga om säkerhet och oberoende från ryska fossila bränslen.
Studien visar att stödet till fossila bränslen mer än fördubblades – från 59 miljarder till 136 miljarder euro under 2022 – och sjönk något till 111 miljarder euro 2023. Syftet var att skydda hushåll och företag från stigande energipriser. Samtidigt minskade stödet till förnybar energi, som sol- och vindkraft, från i snitt 80 miljarder euro per år 2015–2020 till 61 miljarder euro i 2023.
Effekterna skiljde sig mellan olika kraftslag. Solkraften fortsatte att växa snabbt, tack vare fallande kostnader, korta installationstider och höga elpriser. Landbaserad vindkraft ökade däremot inte, hämmad av långsamma tillståndsprocesser, markanvändningskonflikter och lokalt motstånd. Havsbaserad vindkraft fick mer ambitiösa mål, men höga kostnader och flaskhalsar i leveranskedjorna gör att målen sannolikt inte nås.
– Beslutsfattarna underskattade både kostnadsutmaningarna för havsbaserad vindkraft och motståndet mot landbaserad vindkraft. Säkerhetsargument räcker inte för att övervinna sådana hinder, säger Anastasia Pavlenko, huvudförfattare till studien och forskare vid Central European University i Österrike.
Trots farhågor från forskare om en återgång till fossila bränslen skedde ingen ökning. Kolanvändningen återgick till sin långsiktigt nedåtgående trend, gasanvändningen nådde en topp och minskade därefter, medan oljeanvändningen låg kvar på ungefär samma nivå.
– Krisen ledde varken till en snabbare eller långsammare omställning. I stället förstärkte Repower EU de trender som redan fanns före kriget, säger Anastasia Pavlenko.
I studien har forskarna undersökt hur energikrisen 2022 påverkade EU:s energiomställning. Forskarna har analyserat EU:s politik i kombination med en kvantitativ genomgång av trender, prognoser och mål för förnybar energi. Analysen omfattar ambitionsnivån, genomförandet och resultaten av Repower EU, EU-kommissionens plan som utgjorde det huvudsakliga svaret på krisen.
Författare är Anastasia Pavlenko, forskare vid institutionen för miljövetenskap och politik vid Central European University i Österrike, och Aleh Cherp, professor i strategisk miljöbedömning vid Lunds universitet. Studien har genomförts inom forskningsprogrammet Mistra Electrification, som Energiforsk är programvärd för.
Do Energy Security Crises Accelerate Decarbonisation? The Case of Repower EU
Källa: Energiforsk
| Dela |
 |
Tillbaka |
Slussen.biz fortsätter sin genomgång av de nominerade till Stora Inneklimatpriset och nu är turen kommen till Swegon som nominerats för sina digitala verktyg Swegon Inside Analytics och Swegon Inside Visualiser.
Fyra examensarbeten delar på utmärkelsen Bästa examensarbete inom VA 2025. Intresset har varit stort och ett rekordhögt antal nominerade bidrag noterades.
Slussen.biz har gjort ett nedslag på Karolinska sjukhuset i Solna för att få veta mer om ett forskningsprojekt inom ramen för Formas gällande ventilation på sjukhus som pågår där i dagarna.
Kristoffer Tamsons har utsetts till ny vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen. Tamsons kommer närmast från rollen som regionråd i Region Stockholm och tillträder som vd för Byggföretagen i augusti 2026.
Installationsbranschen går in i en återhämtningsfas 2026 och det är nya affärsområden som driver utvecklingen. Ökade krav på beredskap, energieffektivisering och energilagring skapar nya affärsmöjligheter.
Spänningen stiger inför prisutdelningen av Stora Inneklimatpriset och Slussen.biz gör i vanlig ordning en genomgång av de nominerade. Först ut DUVA, Drift- och Underhållsvaruhuset.
Svensk media rapporterade om minst 513 vattenläckor under 2025. Det visar 2025 års upplaga av rapporten En läcka i taget – vem ser helheten?, som VA-Fakta har tagit fram i samarbete med NPG Sverige.
(Rättad version) Takten på utbyggnaden av nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige har gått ner. Förra året installerades 21 600 anläggningar, vilket innebär en ökning med 7 procent jämfört med 2024. Ökningen mellan 2022 och 2023 var 70 procent.
De nominerade för 25-årsjubilerande, prestigefyllda och traditionstyngda Stora Inneklimatpriset är klara. Prisutdelningen sker på Nordbygg i Stockholm den 23 april 2026 och prisutdelare är Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren.
Energimarknadsinspektionens (Ei) granskning av företaget Solör Bioenergi Fjärrvärme visar att kunderna inte fått den information som de enligt fjärrvärmelagen har rätt till i samband med prisändringar.
