Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Forskare har lovande resultat från storskalig förbränning av briketter tillverkade av avloppsslam och halm. Försöken som gjorts i vanliga kommunala förbränningspannor visar att energin tillvaratas effektivt vid samförbränning samtidigt som växtnäringsämnena i bottenaskan blir näringsrikt gödsel.
–Tekniken är energi- och kostnadseffektiv och kan användas i hela världen. Vi ser mycket goda möjligheter att kunna återvinna kommunalt avloppsslam lokalt och samtidigt få både energi och bra gödsel, säger Marcus Öhman, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet och koordinator för forskningsprojektet.
Sverige har i dag en outnyttjad potential i bränsle från restprodukten halm. Det finns ett stort behov av fosfor för gödsel och alla kommuner brottas med utmaningen att ta hand om kommunalt avloppsslam. Det finns ofta ingen optimal lösning för att hantera kommunalt avloppsslam idag. Slammet innehåller eftertraktad fosfor som behövs för gödseltillverkning men också giftiga spårelement, bland annat tungmetaller, läkemedelsrester och smittoämnen som bönderna inte vill ha på åkern vid matproduktion. Under flera år har forskare inom olika discipliner på Luleå tekniska universitet och Umeå universitet undersökt på detaljnivå hur vi ska kunna återvinna avloppsslam på ett effektivt och hållbart sätt och utvinna gödsel utan giftiga kemikalier. De lyckade storskaliga resultaten som forskarna nu ser är möjliga tack vare dessa tidigare studier.
–Vi har utvecklat en särskild brikett som består av avloppsslam som blandas med torrt strå från jordbruket. Torrt strå i blandningen gör att avloppsslammet inte kommer att behöva torkas, vilket sparar energi och pengar, säger Marcus Öhman.
De här briketterna av strå och avloppsslam visar sig vara en bra mix som ger en bottenaska med hög kvalitet. I växthusförsök med bönor gav gödsel från bottenaskan i många fall bättre fart på bönorna än traditionell mineralgödsel. Tack vare inblandningen av askan från det torra strået blir fosforn i bottenaskan tillgänglig för växter och fungerar bra i odlingen. I bottenaskan återfanns över 90 procent av brikettens fosfor och kalium. Bottenaskan hade även de kvaliteter och mängder av kalcium, magnesium och svavel som gör att den kan klassificeras som godkänt oorganiskt multikomponentgödningsmedel.
Läkemedels- och smittorester kan reduceras helt. Dessutom kunde inga PFAS-ämnen som analyserats återfinnas i den fosforrika bottenaskan. Flertalet giftiga spårelement, bland annat kadmium, zink och bly separeras från bottenaskan i och med förbränningspannans höga temperaturer. De storskaliga försöken visar också att det är möjligt att nyttja redan existerande bränslepannor som ofta finns i värmeverk. Förbränningen av briketterna gjordes i en vanlig svensk biobränslepanna på 10 MW. Vid försöken gjordes ingen modifiering av bränslepannan eller ändring av driftinställningar, förutom justering av lufttillförsel för att kunna avskilja bottenaskan. Utsläppen av exempelvis kväveoxider och svaveloxider låg inom gällande gränsvärden och inga driftsproblem uppkom under försöken.
Eftersom tillgången på halm är störst i södra Sverige är tekniken med stråhalmsbriketter just nu mer kostnadseffektiv där. Norrut finns dock möjlighet att odla rörflen, på till exempel nedlagda torvtäkter. Nuvarande regler tillåter att avloppsslam återbrukas både som energiråvara och som gödselmedel. Forskare i rättsvetenskap som deltagit i studien lyfter dock att regelverket innehåller bestämmelser som skapar osäkerhet i enskilda tillämpningar.
– För verklig implementering av samförbränning av strå och avloppsslam krävs ett ännu större demonstrationsprojekt där samtliga delar längs värdekedjan kan utvärderas lokalt och regionalt. Vi behöver också undersöka vilka tillstånd som krävs för att möjliggöra samförbränning i alla typer av befintliga förbränningsanläggningar, säger Nils Skoglund, docent i energiteknik vid Umeå universitet.
Projektet” Nya energi- och resurseffektiva värdekedjor genom samförbränning av stråbränslen och slam” har pågått i fyra år och finansierat av Energimyndigheten genom Bio+. Projektet koordinerats av energiteknik vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Umeå universitet TEC-lab, RISE, Glommers Miljöenergi AB, Skellefteå Kraft AB, NG Nordic AB och VAKIN.
Källa: Luleå tekniska universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Slussen.biz fortsätter sin genomgång av de nominerade till Stora Inneklimatpriset och nu är turen kommen till Swegon som nominerats för sina digitala verktyg Swegon Inside Analytics och Swegon Inside Visualiser.
Fyra examensarbeten delar på utmärkelsen Bästa examensarbete inom VA 2025. Intresset har varit stort och ett rekordhögt antal nominerade bidrag noterades.
Slussen.biz har gjort ett nedslag på Karolinska sjukhuset i Solna för att få veta mer om ett forskningsprojekt inom ramen för Formas gällande ventilation på sjukhus som pågår där i dagarna.
Kristoffer Tamsons har utsetts till ny vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen. Tamsons kommer närmast från rollen som regionråd i Region Stockholm och tillträder som vd för Byggföretagen i augusti 2026.
Installationsbranschen går in i en återhämtningsfas 2026 och det är nya affärsområden som driver utvecklingen. Ökade krav på beredskap, energieffektivisering och energilagring skapar nya affärsmöjligheter.
Spänningen stiger inför prisutdelningen av Stora Inneklimatpriset och Slussen.biz gör i vanlig ordning en genomgång av de nominerade. Först ut DUVA, Drift- och Underhållsvaruhuset.
Svensk media rapporterade om minst 513 vattenläckor under 2025. Det visar 2025 års upplaga av rapporten En läcka i taget – vem ser helheten?, som VA-Fakta har tagit fram i samarbete med NPG Sverige.
(Rättad version) Takten på utbyggnaden av nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige har gått ner. Förra året installerades 21 600 anläggningar, vilket innebär en ökning med 7 procent jämfört med 2024. Ökningen mellan 2022 och 2023 var 70 procent.
De nominerade för 25-årsjubilerande, prestigefyllda och traditionstyngda Stora Inneklimatpriset är klara. Prisutdelningen sker på Nordbygg i Stockholm den 23 april 2026 och prisutdelare är Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren.
Energimarknadsinspektionens (Ei) granskning av företaget Solör Bioenergi Fjärrvärme visar att kunderna inte fått den information som de enligt fjärrvärmelagen har rätt till i samband med prisändringar.
