Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Utsläppen av mikroplast uppmärksammas allt mer. Nya rön visar att vi får i oss mikroplast motsvarande ett kreditkort på 5 gram i veckan. Dricksvatten är en av de största källorna, men vi får även i oss plast genom livsmedel som salt, öl och skaldjur. Det visar en omfattande sammanställning från University of Newcastle som gjorts på uppdrag av WWF. Globala åtgärder är brådskande och nödvändiga för att hantera plastkrisen, säger Världsnaturfonden WWF.
Plastföroreningar påverkar inte bara djur och natur, nya rön visar att plasten även finns i oss människor. Genom dricksvatten, mat och luft får vi mikroplast i våra kroppar.
–Forskarnas analys är en skarp signal till världens regeringar att agera för att stoppa plastföroreningarna. Plast är ett problem som förorenar hav och vatten och nu finns det också i människokroppen, genom vattnet vi dricker, maten vi äter och luften vi andas. Vi står inför en plastkris som riskerar att få stora miljö- och hälsomässiga effekter, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
Enligt den nya studien får vi i snitt i oss 2 000 mikroplastpartiklar per vecka, vilket motsvarar ett kreditkort på 5 gram. Under en månad blir det ungefär 21 gram eller drygt 250 gram per år. Siffrorna utgör ett globalt snitt som presenteras i studien ”No Plastic in Nature: Assessing Plastic Ingestion from Nature to People” som gjorts av forskare på University of Newcastle i Australien.
Idag finns det stora kunskapsluckor om hur människor påverkas av mikroplast. Det är därför viktigt med ytterligare studier för att fastställa de långsiktiga effekterna.
–Plast är ett globalt problem som enbart kan lösas genom att ta itu med den egentliga orsaken och åtgärda vid källan. Vi behöver konkreta åtgärder för att stoppa plastflödet till naturen, både på regerings-, producent- och konsumentnivå. WWF arbetar tillsammans med flera andra aktörer med att få till ett globalt, bindande avtal för att minska och förebygga utsläpp av plastavfall och mikroplast i haven, säger Metta Wiese, expert på plast och marina frågor på WWF.
Att vi människor får i oss mikroplaster är en av aspekterna i denna plastkris. Plastföroreningar är bland annat ett stort hot mot vilda djur och deras livsmiljöer men leder också till andra konsekvenser. Varje år beräknas plastföroreningar kosta 74 miljarder kronor i form av förlorade inkomster för fiskerinäringen, handel och turism. Cirka 99 procent av plastens råvaror kommer från olja och fossil energi.
Plast i haven beräknas nå 300 miljoner ton år 2030, vilket motsvarar nästan 26 000 halvlitersflaskor för varje kvadratkilometer hav. Cirka 20 procent av den globala plasten samlas in för återvinning – medan genomsnittssiffran för Europa är cirka 30 procent.
Läs mer på wwf.se/plast
FAKTA
Om analysen
Analysen, No Plastic in Nature: Assessing Plastic Ingestion from Nature to People har tagits fram av University of Newcastle, Australien på uppdrag av WWF. Resultatet med ett genomsnittligt plastintag på 5 gram per vecka är ett globalt snitt. Sammanställningen bygger på ett 50-tal vetenskapliga globala studier om människors intag av plast.
Källa: WWF
| Dela | Tillbaka |
Snart kan luftkvaliteten mätas i varje gathörn med hjälp av Chalmersutvecklade sensorer placerade i lyktstolpar.
Regeringen har tagit beslut om en skrivelse om byggnaders energiprestanda för att fullfölja aviseringen i proposition 2017/18:288 Energipolitikens inriktning.
En kvinna i 70-års misstänkts ha avlidit av till följd av bakerieutbrottet i den norska kommunen Asköy. Samtidigt kopplas smittan till djuravföring som hittats i anslutning till den smittade bassängen, rapporterar nrk.no.
Landets största solcellspark invigdes på torsdagen utanför Sjöbo. Anläggningen sträcker sig över tolv hektar, men där marken fortsatt kommer att utnyttjas som betesmark för strövande får.
Svenskt Vatten presenterar rapporten Anläggningstillgångar inom VA – hur beskrivs de i budgetar och årsredovisningar?
I juni månad avlöser skolavslutningarna varandra och även på INSU (fd IUC) i Katrineholm var det examensdags för de som utbildat sig till vvs-ingenjörer. Som traditionen bjuder delades Slussen.biz stipendium ut till den med bäst studieresultat.
På måndag den 10 juni överlämnade Nätkoncessionsutredningen sitt slutbetänkande till regeringen.
I ett finskt projekt har mätmetoder med vars hjälp man snabbt och tillförlitligt kan kontrollera funktionsdugligheten hos avskärmningar, andningsskydd och apparater för behandling av luften vid asbestsrivning utvecklats och testats.
Sedan 2018 har elnätspriserna höjts med i snitt 3,6 procent, jämfört med KPI på 1,9 procent. Det visar den årliga Nils Holgersson-rapporten, som kartlägger avgifter och taxor för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner.
