Utsläppen av mikroplast uppmärksammas allt mer. Nya rön visar att vi får i oss mikroplast motsvarande ett kreditkort på 5 gram i veckan. Dricksvatten är en av de största källorna, men vi får även i oss plast genom livsmedel som salt, öl och skaldjur. Det visar en omfattande sammanställning från University of Newcastle som gjorts på uppdrag av WWF. Globala åtgärder är brådskande och nödvändiga för att hantera plastkrisen, säger Världsnaturfonden WWF.

Plastföroreningar påverkar inte bara djur och natur, nya rön visar att plasten även finns i oss människor. Genom dricksvatten, mat och luft får vi mikroplast i våra kroppar.
–Forskarnas analys är en skarp signal till världens regeringar att agera för att stoppa plastföroreningarna. Plast är ett problem som förorenar hav och vatten och nu finns det också i människokroppen, genom vattnet vi dricker, maten vi äter och luften vi andas. Vi står inför en plastkris som riskerar att få stora miljö- och hälsomässiga effekter, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
Enligt den nya studien får vi i snitt i oss 2 000 mikroplastpartiklar per vecka, vilket motsvarar ett kreditkort på 5 gram. Under en månad blir det ungefär 21 gram eller drygt 250 gram per år. Siffrorna utgör ett globalt snitt som presenteras i studien ”No Plastic in Nature: Assessing Plastic Ingestion from Nature to People” som gjorts av forskare på University of Newcastle i Australien.
Idag finns det stora kunskapsluckor om hur människor påverkas av mikroplast. Det är därför viktigt med ytterligare studier för att fastställa de långsiktiga effekterna.
–Plast är ett globalt problem som enbart kan lösas genom att ta itu med den egentliga orsaken och åtgärda vid källan. Vi behöver konkreta åtgärder för att stoppa plastflödet till naturen, både på regerings-, producent- och konsumentnivå. WWF arbetar tillsammans med flera andra aktörer med att få till ett globalt, bindande avtal för att minska och förebygga utsläpp av plastavfall och mikroplast i haven, säger Metta Wiese, expert på plast och marina frågor på WWF.
Att vi människor får i oss mikroplaster är en av aspekterna i denna plastkris. Plastföroreningar är bland annat ett stort hot mot vilda djur och deras livsmiljöer men leder också till andra konsekvenser. Varje år beräknas plastföroreningar kosta 74 miljarder kronor i form av förlorade inkomster för fiskerinäringen, handel och turism. Cirka 99 procent av plastens råvaror kommer från olja och fossil energi.
Plast i haven beräknas nå 300 miljoner ton år 2030, vilket motsvarar nästan 26 000 halvlitersflaskor för varje kvadratkilometer hav. Cirka 20 procent av den globala plasten samlas in för återvinning – medan genomsnittssiffran för Europa är cirka 30 procent.
Läs mer på wwf.se/plast
FAKTA
Om analysen
Analysen, No Plastic in Nature: Assessing Plastic Ingestion from Nature to People har tagits fram av University of Newcastle, Australien på uppdrag av WWF. Resultatet med ett genomsnittligt plastintag på 5 gram per vecka är ett globalt snitt. Sammanställningen bygger på ett 50-tal vetenskapliga globala studier om människors intag av plast.
Källa: WWF
| Dela |
|
Tillbaka |
Poddvärdarna Mats och Kay snackar vvc i allmänhet och "smart" vvc i synnerhet med Daniel Neuendorf från Repipe.
Energiföretagens vd, Åsa Pettersson, grillades av SVT:s Anders Holmberg i 30 minuter. De hann prata vikten av politisk stabilitet i energifrågan, prognosers tillförlitlighet och en del annat. (Bild: AI-genrerad).
Juryn har utsett årets vinnare i Allmännyttans bästa klimatinitiativ. Bostadsbolaget i Göteborg tar hem priset i kategorin för stora bolag och Sjöbohem utses till vinnare bland små och medelstora bolag.
Stockholm Vatten och Avfall har tilldelats 2025 års Revaq-pris för sitt långsiktiga och innovativa arbete med att stoppa farliga ämnen redan innan de når avloppsreningsverken. Priset delades ut under den årliga Revaq-träffen i Göteborg.
Med motiveringen "Ett vinnarvatten med stilfull framtoning. Ett stjärnvatten som är lika gott i kåsa som i kristallglas" tog Älvsbyn hem segern i den sjätte upplagan av Kranvattentävlingen.
Cirka 1500 anmälda, ett 50-tal utställare, två scener och prisutdelningar. Det var en del av vad årets upplaga av KVP-dagen i Kista bjöd på.
Över hälften av Sveriges kommuner beräknas överskrida minst en nivå av luftföroreningar fastställda enligt EU:s nya luftkvalitetsdirektiv enligt en analys från Hjärt- Lungfonden.
Forskare vid IVL presenterar ett nytt verktyg som ska hjälpa kommuner och fastighetsägare att arbeta gemensamt och samordnat för att möta klimatförändringarnas konsekvenser.
Den 1 januari 2026 uppdateras GVKs branschregler Säkra Våtrum. Uppdateringen säkerställer att reglerna ligger i linje med myndighetskrav, aktuell teknik och erfarenheter som återförts från branschens företag.
Tio svenska cleantech-företag får snart chansen att ta steget ut i till Tyskland. Tysk-Svenska Handelskammaren och Energimyndigheten söker just nu innovativa små och medelstora företag inom hållbar energi som vill etablera på den tyska marknaden.