Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Svenskt Vatten Utveckling presenterar rapporten Rening av dagvatten i flytande våtmark – val av växter.
Flytande våtmarker för rening av dagvatten kan bli en naturlig och kostnadseffektiv lösning på ett stort miljöproblem för samhället. Rapporten ger råd och rekommendationer dels för valet av växter till flytande våtmarker, dels för anläggning och skötsel av växterna. Klimatförändringar och tilltagande urbanisering förväntas leda till större volymer av dagvatten och ökade föroreningshalter av bland annat tungmetaller och klorid från trafik, byggmaterial, industrier och vägsalt. Flytande våtmarker har hittills använts mest för att minska kväve och fosforhalter i vatten i varmare länder, men de skulle kunna användas i Sverige för att minska koncentrationen av tungmetaller och klorid i dagvatten.
Flytande våtmarker består av bevuxna flytblock i dagvattendammar. Växterna som placeras i flytblocken är nödvändiga för att reningen ska bli effektiv. Genom rötterna tar de upp en del av föroreningarna som sedan ackumuleras i växterna. Föroreningar fäster också på ytan av rötter och döda växtdelar, samt fälls ut och sedimenterar genom kemiska förändringar i vattnet runt rötterna. Växternas rötter hänger ner i vattnet och minskar vattnets hastighet, vilket ökar sedimentationen av föroreningar som är bundna till partiklar. Växtdelarna eller hela flytblocket med växter och sediment kan efter reningen transporteras bort och tas omhand på ett säkert sätt. Forskare vid Stockholms universitet har undersökt vilka växtarter som kan användas för effektiv rening av tungmetaller och klorid. De har också identifierat vilka egenskaper hos växterna som är kopplade till hög reningsförmåga. Studien baseras på 34 arter av svenska våtmarksväxter som odlades i flytblock och exponerades under fem dagar för en lösning som innehöll samma föroreningshalter som dagvatten från en högtrafikerad väg (1,2 µg kadmium, 68,5 µg koppar, 78,4 µg bly, 559 µg zink och 55,4 mg klorid per liter).
Slokstarr (Carex pseudocyperus) och jättestarr (Carex riparia) visade sig snabbast minska koncentrationen av samtliga tungmetaller i lösningen. Ytterligare nio arter minskade snabbt koncentrationen av koppar, bly och zink, men inte av kadmium. När det gäller förmågan att rena klorid var rörflen (Phalaris arundinacea) och jättegröe (Glyceria maxima) de mest effektiva arterna. Växternas reningsförmåga hängde samman med mängden biomassa, framför allt mängden blad och tunna rötter, samt med växtens transpiration som i sin tur beror på mängden blad. Sambandet med mängden biomassa verkar vara svagare för saltupptag än för upptag av tungmetaller.
Slutsatsen av studien är att växters förmåga att rena vatten från tungmetaller och klorid är god, men att det finns stora skillnader mellan olika växter. Om lämpliga växter väljs kan dagvatten renas från både tungmetaller och klorid med flytande våtmarker med inhemska växter i kallt klimat. Studien ingår som en del i ett större projekt vid Stockholms universitet där syftet är att ta fram en fungerande flytande våtmark under svenska förhållanden.
Källa: Svenskt Vatten Utveckling
| Dela |
 |
Tillbaka |
Slussen.biz fortsätter sin genomgång av de nominerade till Stora Inneklimatpriset och nu är turen kommen till Swegon som nominerats för sina digitala verktyg Swegon Inside Analytics och Swegon Inside Visualiser.
Fyra examensarbeten delar på utmärkelsen Bästa examensarbete inom VA 2025. Intresset har varit stort och ett rekordhögt antal nominerade bidrag noterades.
Slussen.biz har gjort ett nedslag på Karolinska sjukhuset i Solna för att få veta mer om ett forskningsprojekt inom ramen för Formas gällande ventilation på sjukhus som pågår där i dagarna.
Kristoffer Tamsons har utsetts till ny vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen. Tamsons kommer närmast från rollen som regionråd i Region Stockholm och tillträder som vd för Byggföretagen i augusti 2026.
Installationsbranschen går in i en återhämtningsfas 2026 och det är nya affärsområden som driver utvecklingen. Ökade krav på beredskap, energieffektivisering och energilagring skapar nya affärsmöjligheter.
Spänningen stiger inför prisutdelningen av Stora Inneklimatpriset och Slussen.biz gör i vanlig ordning en genomgång av de nominerade. Först ut DUVA, Drift- och Underhållsvaruhuset.
Svensk media rapporterade om minst 513 vattenläckor under 2025. Det visar 2025 års upplaga av rapporten En läcka i taget – vem ser helheten?, som VA-Fakta har tagit fram i samarbete med NPG Sverige.
(Rättad version) Takten på utbyggnaden av nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige har gått ner. Förra året installerades 21 600 anläggningar, vilket innebär en ökning med 7 procent jämfört med 2024. Ökningen mellan 2022 och 2023 var 70 procent.
De nominerade för 25-årsjubilerande, prestigefyllda och traditionstyngda Stora Inneklimatpriset är klara. Prisutdelningen sker på Nordbygg i Stockholm den 23 april 2026 och prisutdelare är Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren.
Energimarknadsinspektionens (Ei) granskning av företaget Solör Bioenergi Fjärrvärme visar att kunderna inte fått den information som de enligt fjärrvärmelagen har rätt till i samband med prisändringar.
