Rening av dagvatten i flytande våtmark – val av växter

2020-03-24 Slussen Building Services

Svenskt Vatten Utveckling presenterar rapporten Rening av dagvatten i flytande våtmark – val av växter.

Flytande våtmarker för rening av dagvatten kan bli en naturlig och kostnadseffektiv lösning på ett stort miljöproblem för samhället. Rapporten ger råd och rekommendationer dels för valet av växter till flytande våtmarker, dels för anläggning och skötsel av växterna. Klimatförändringar och tilltagande urbanisering förväntas leda till större volymer av dagvatten och ökade föroreningshalter av bland annat tungmetaller och klorid från trafik, byggmaterial, industrier och vägsalt. Flytande våtmarker har hittills använts mest för att minska kväve­ och fosforhalter i vatten i varmare länder, men de skulle kunna användas i Sverige för att minska koncentrationen av tungmetaller och klorid i dagvatten.

Flytande våtmarker består av bevuxna flytblock i dagvattendammar. Växterna som placeras i flytblocken är nödvändiga för att reningen ska bli effektiv. Genom rötterna tar de upp en del av föroreningarna som sedan ackumuleras i växterna. Föroreningar fäster också på ytan av rötter och döda växtdelar, samt fälls ut och sedimenterar genom kemiska förändringar i vattnet runt rötterna. Växternas rötter hänger ner i vattnet och minskar vattnets hastighet, vilket ökar sedimentationen av föroreningar som är bundna till partiklar. Växtdelarna eller hela flytblocket med växter och sediment kan efter reningen transporteras bort och tas omhand på ett säkert sätt. Forskare vid Stockholms universitet har undersökt vilka växtarter som kan användas för effektiv rening av tungmetaller och klorid. De har också identifierat vilka egenskaper hos växterna som är kopplade till hög reningsförmåga. Studien baseras på 34 arter av svenska våtmarksväxter som odlades i flytblock och exponerades under fem dagar för en lösning som innehöll samma föroreningshalter som dagvatten från en högtrafikerad väg (1,2 µg kadmium, 68,5 µg koppar, 78,4 µg bly, 559 µg zink och 55,4 mg klorid per liter).

Slokstarr (Carex pseudocyperus) och jättestarr (Carex riparia) visade sig snabbast minska koncentrationen av samtliga tungmetaller i lösningen. Ytterligare nio arter minskade snabbt koncentrationen av koppar, bly och zink, men inte av kadmium. När det gäller förmågan att rena klorid var rörflen (Phalaris arundinacea) och jättegröe (Glyceria maxima) de mest effektiva arterna. Växternas reningsförmåga hängde samman med mängden biomassa, framför allt mängden blad och tunna rötter, samt med växtens transpiration som i sin tur beror på mängden blad. Sambandet med mängden biomassa verkar vara svagare för saltupptag än för upptag av tungmetaller.

Slutsatsen av studien är att växters förmåga att rena vatten från tungmetaller och klorid är god, men att det finns stora skillnader mellan olika växter. Om lämpliga växter väljs kan dagvatten renas från både tungmetaller och klorid med flytande våtmarker med inhemska växter i kallt klimat. Studien ingår som en del i ett större projekt vid Stockholms universitet där syftet är att ta fram en fungerande flytande våtmark under svenska förhållanden.

Till rapporten!

Källa: Svenskt Vatten Utveckling


 Dela     Tillbaka  

Lyssningstips: Klotet - om parasiter i kranvattnet

2026-01-28

Rent dricksvatten känns som en självklarhet i Sverige. Men i Visby har man behövt hämta eller koka dricksvattnet i två månader då vattnet kontaminerats. Ämnet diskuteras i Sveriges Radios Klotet.


Vatten & avlopp (yttre VA) Brand & säkerhet

Landets unga ventilationsmontörer tävlar om finalplatser

2026-01-28

Den 2–4 februari genomför landets gymnasieelever, på inriktningen ventilation, ett uttagningsprov till finalen i SM Unga Ventilationsmontörer 2026.


Ventilation Utbildning & FoU Arbetsmarknad

Prisregn hos Föreningen Vatten

2026-01-28

Föreningen Vatten har utsett årets pristagare till sina fem vattenpriser. VATTEN-priset tilldelas Björn Gullefors, bolagsjuriset på Uppsala Vatten och Avfall.


Vatten & avlopp (yttre VA)

Legionella hittat på Gotlandsfärja

2026-01-28

Legionellabakterier har hittats i en hytt på en färja mellan Oskarshamn och Visby, rapporterar bland annat sverigesradio.se.


Allmän Brand & säkerhet

Höga ozonhalter från luftrenare utgör hälsorisk

2026-01-26

En gemensam granskning av Elsäkerhetsverket och Kemikalieinspektionen visar att flera luftrenare på den svenska marknaden avger för höga halter av ozon.


Ventilation Utbildning & FoU

Stora Inneklimatpriset - antalet förslag ökar...

2026-01-26

Förslagen till Stora Inneklimatpriset fortsätter komma in. Men kanske sitter du på vinnaren? Missa inte att lämna ditt förslag före 1 mars 2026. Prisutdelningen hålls på Nordbygg 23 april.


Allmän

Åtgärder för byggnader och energieffektivisering

2026-01-26

Regeringen flaggar för flera åtgärder kopplade till energieffektivisering och elektrifiering.


Allmän

Luftföroreningar kan öka risken för ALS

2026-01-23

Långvarig exponering för luftföroreningar kan kopplas till ökad risk för svåra nervsjukdomar som ALS och verkar även bidra till ett snabbare sjukdomsförlopp. Det visar en svensk studie från Karolinska Institutet.


Allmän Utbildning & FoU

Youtuber livesänder 24 h som ventilationsmontör i Ö-vik

2026-01-22

Den 29 januari intar Youtubern Manfred Erlandsson Örnsköldsvik, som praktiserande ventilationsmontör. Under 24 timmar livesänder han oavbrutet sina upplevelser från jobbet och Ö-vik utanför arbetstiden.


Ventilation Utbildning & FoU Arbetsmarknad

Ny version av Boverkets klimatdatabas

2026-01-21

Boverket har publicerat en ny version av sin klimatdatabas. Uppdateringen innebär bland annat att nya klimatdata för sju energislag har lagts till.


Allmän Utbildning & FoU