Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Svenskt Vatten Utveckling presenterar rapporten Rening av dagvatten i flytande våtmark – val av växter.
Flytande våtmarker för rening av dagvatten kan bli en naturlig och kostnadseffektiv lösning på ett stort miljöproblem för samhället. Rapporten ger råd och rekommendationer dels för valet av växter till flytande våtmarker, dels för anläggning och skötsel av växterna. Klimatförändringar och tilltagande urbanisering förväntas leda till större volymer av dagvatten och ökade föroreningshalter av bland annat tungmetaller och klorid från trafik, byggmaterial, industrier och vägsalt. Flytande våtmarker har hittills använts mest för att minska kväve och fosforhalter i vatten i varmare länder, men de skulle kunna användas i Sverige för att minska koncentrationen av tungmetaller och klorid i dagvatten.
Flytande våtmarker består av bevuxna flytblock i dagvattendammar. Växterna som placeras i flytblocken är nödvändiga för att reningen ska bli effektiv. Genom rötterna tar de upp en del av föroreningarna som sedan ackumuleras i växterna. Föroreningar fäster också på ytan av rötter och döda växtdelar, samt fälls ut och sedimenterar genom kemiska förändringar i vattnet runt rötterna. Växternas rötter hänger ner i vattnet och minskar vattnets hastighet, vilket ökar sedimentationen av föroreningar som är bundna till partiklar. Växtdelarna eller hela flytblocket med växter och sediment kan efter reningen transporteras bort och tas omhand på ett säkert sätt. Forskare vid Stockholms universitet har undersökt vilka växtarter som kan användas för effektiv rening av tungmetaller och klorid. De har också identifierat vilka egenskaper hos växterna som är kopplade till hög reningsförmåga. Studien baseras på 34 arter av svenska våtmarksväxter som odlades i flytblock och exponerades under fem dagar för en lösning som innehöll samma föroreningshalter som dagvatten från en högtrafikerad väg (1,2 µg kadmium, 68,5 µg koppar, 78,4 µg bly, 559 µg zink och 55,4 mg klorid per liter).
Slokstarr (Carex pseudocyperus) och jättestarr (Carex riparia) visade sig snabbast minska koncentrationen av samtliga tungmetaller i lösningen. Ytterligare nio arter minskade snabbt koncentrationen av koppar, bly och zink, men inte av kadmium. När det gäller förmågan att rena klorid var rörflen (Phalaris arundinacea) och jättegröe (Glyceria maxima) de mest effektiva arterna. Växternas reningsförmåga hängde samman med mängden biomassa, framför allt mängden blad och tunna rötter, samt med växtens transpiration som i sin tur beror på mängden blad. Sambandet med mängden biomassa verkar vara svagare för saltupptag än för upptag av tungmetaller.
Slutsatsen av studien är att växters förmåga att rena vatten från tungmetaller och klorid är god, men att det finns stora skillnader mellan olika växter. Om lämpliga växter väljs kan dagvatten renas från både tungmetaller och klorid med flytande våtmarker med inhemska växter i kallt klimat. Studien ingår som en del i ett större projekt vid Stockholms universitet där syftet är att ta fram en fungerande flytande våtmark under svenska förhållanden.
Källa: Svenskt Vatten Utveckling
| Dela |
 |
Tillbaka |
Poddvärdarna Mats och Kay snackar vvc i allmänhet och "smart" vvc i synnerhet med Daniel Neuendorf från Repipe.
Energiföretagens vd, Åsa Pettersson, grillades av SVT:s Anders Holmberg i 30 minuter. De hann prata vikten av politisk stabilitet i energifrågan, prognosers tillförlitlighet och en del annat. (Bild: AI-genrerad).
Juryn har utsett årets vinnare i Allmännyttans bästa klimatinitiativ. Bostadsbolaget i Göteborg tar hem priset i kategorin för stora bolag och Sjöbohem utses till vinnare bland små och medelstora bolag.
Stockholm Vatten och Avfall har tilldelats 2025 års Revaq-pris för sitt långsiktiga och innovativa arbete med att stoppa farliga ämnen redan innan de når avloppsreningsverken. Priset delades ut under den årliga Revaq-träffen i Göteborg.
Med motiveringen "Ett vinnarvatten med stilfull framtoning. Ett stjärnvatten som är lika gott i kåsa som i kristallglas" tog Älvsbyn hem segern i den sjätte upplagan av Kranvattentävlingen.
Cirka 1500 anmälda, ett 50-tal utställare, två scener och prisutdelningar. Det var en del av vad årets upplaga av KVP-dagen i Kista bjöd på.
Över hälften av Sveriges kommuner beräknas överskrida minst en nivå av luftföroreningar fastställda enligt EU:s nya luftkvalitetsdirektiv enligt en analys från Hjärt- Lungfonden.
Forskare vid IVL presenterar ett nytt verktyg som ska hjälpa kommuner och fastighetsägare att arbeta gemensamt och samordnat för att möta klimatförändringarnas konsekvenser.
Den 1 januari 2026 uppdateras GVKs branschregler Säkra Våtrum. Uppdateringen säkerställer att reglerna ligger i linje med myndighetskrav, aktuell teknik och erfarenheter som återförts från branschens företag.
Tio svenska cleantech-företag får snart chansen att ta steget ut i till Tyskland. Tysk-Svenska Handelskammaren och Energimyndigheten söker just nu innovativa små och medelstora företag inom hållbar energi som vill etablera på den tyska marknaden.
