Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Totalkostnaderna för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp har ökat under det senaste året – och gapet mellan kommunerna fortsätter växa. Boende i Mörbylånga, kommunen med högst sammanlagd taxa, betalar i snitt 2 874 kronor i månaden jämfört med 1 718 kronor månaden i Luleå, som har lägst kostnad. Nils Holgerssonrapporten, som kartlägger avgifter och taxor i hela landet, visar också på en stor ökning över tid. Rikssnittet för den sammanlagda taxan har ökat med hela 29,8 procent på 7 år.
De sammanslagna kostnaderna för fjärrvärme, el, avfall, vatten och avlopp (VA) har ökat med 14 procent under det senaste året. Det är mer än dubbelt så mycket som den allmänna kostnadsutvecklingen på 6 procent. Ur ett sjuårsperspektiv är utvecklingen densamma – kostnaderna för samtliga tjänster ökar mer än den allmänna kostnadsutvecklingen under samma period.
– Tyvärr finns det risk en stor risk för att stigande elpriser kommer driva upp kostnaderna ytterligare, eftersom de andra nyttorna också är beroende av el för sin verksamhet. Hur mycket kostnaderna kommer öka framöver varierar beroende på hur energiintensiva verksamheterna är. Och bolag som producerar kraftvärme kommer själva ha möjlighet att sälja producerad el till högre pris, säger MariLouise Persson, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Det är inte bara i år som priserna ökar mycket, de senaste sju åren har de sammanlagda taxekostnaderna ökat ungefär dubbelt så mycket som KPI. Utöver elen så är det VA och avfall som står för stora kostnadsökningar. – De signaler vi nu får från vissa leverantörer tyder på att detta kommer att se än värre ut framöver. Det är viktigt att komma ihåg att detta är nödvändiga tjänster i ett modernt samhälle och konsumenternas betalningsförmåga är begränsad, säger Mari-Louise Persson.
Stor skillnad mellan kommunerna
Allra mest, drygt 2 874 kronor i månaden, betalar boende i Mörbylånga. I Luleå, som är billigast i landet, ligger månadskostnaden på drygt 1 718 kronor. Att den sammanlagda kostnaden för fjärrvärme, el, avfall och VA har ökat under året beror på att taxorna har stigit för alla tjänsterna. Kraftigast ökar elhandelspriserna liksom VA- och avfallstaxorna.
– Vi ser återigen stora skillnader mellan kommunerna, den här ryckigheten är ett problem för konsumenterna. Det här ser vi som en tydlig fingervisning om att regleringen inte riktigt fungerar som den borde. Rättvis tillgång till och prissättning av el, värme, avfall, vatten och avlopp är en viktig samhällsfråga. Här behöver politiken gå in och ta ett ansvar, säger Mari-Louise Persson.
Totalt ökar kostnaden för el med 47 procent från föregående år, varav elnätstaxorna har ökat med 2,6 procent och elhandelspriserna ökat med 151 procent. VA-taxan ökar med 3,8 procent och avfallstaxan med 4,3 procent medan fjärrvärmetaxan bara ökar med 1,5 procent. Många fjärrvärmeföretag har dock aviserat betydligt större höjningar av taxan inför nästa år. Skillnaden är alltså stor mellan Sveriges kommuner. Att skillnaderna mellan avgifter och taxor i kommunerna totalt sett är så stora kan delvis förklaras av att det är dyrare att leverera vissa tjänster i glesbygd än i tätorter. Men det finns såväl mindre som större kommuner som har låga respektive höga avgifter.
Om Nils Holgerssongruppen
Sedan år 1996 ger Nils Holgerssongruppen årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. I rapporten ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp. Gruppens medlemmar är Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta. Statistiken i denna rapport har hämtats från Svenskt Vatten, Energimarknadsinspektionen, Energiföretagen Sverige, statistikmyndigheten SCB samt genom egen insamling.
Till Nils Holgersson-rapporten!
| Dela |
 |
Tillbaka |
Ledarskap, ingenjörskonst och förändringskraft prisas av föreningen Samhällsbyggarna.
Den tyska energiomställningen driver efterfrågan på innovativa och hållbara lösningar. Med Swedish-German Cleantech Platform (SGCP) får svenska företag verktyg och kontakter för att ta vara på marknadens möjligheter.
Fem olika typer av filter kommer testas i CPH Air Lab på Köpenhamns flygplats. Syftet är att testa hur befintlig filterteknologi fungerar i flygplatsmiljö.
I en ny rapport från VA-Fakta, “Vatten och avlopp – Vem har ansvaret?”, granskas hur ansvaret är fördelat mellan staten och kommunerna. Slutsatsen är att splittrad styrning, otillräcklig finansiering och bristande tillsyn är ett hot.
Hundratals franska affärer har drabbats av en cyberattack, där temperaturen i frysar och kylskåp höjdes och mat för miljontal euro förstördes, rapporterar svt.se. (Bild: AI-genererad).
Nu kraftsamlar Sverige för världsledande energiforskning och framtidens kompetens. Energimyndigheten har beslutat att stödja fem nya kompetenscentrum som ska bidra till stärkt kompetensförsörjning och snabbare energiomställning.
Tusentals system som styr viktig samhällsviktig teknik i Sverige har sårbarheter som angripare kan utnyttja, visar en kartläggning från SVT.
Missa inte det nya avsnittet av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay snackar återbruk/återanvändning av vvs-material med Jan Fredriksson, projektledare för AMA VVS & Kyla 2025 hos Svensk Byggtjänst.
Första förslaget till prestigefyllda och traditionstyngda Stora Inneklimatpriset har landat i förslagslådan. Missa inte att lämna ditt förslag!
Den 1 oktober 2026 började Strålsäkerhetsmyndighetens reviderade metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder att tillämpas.
