Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Totalkostnaderna för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp har ökat under det senaste året – och gapet mellan kommunerna fortsätter växa. Boende i Mörbylånga, kommunen med högst sammanlagd taxa, betalar i snitt 2 874 kronor i månaden jämfört med 1 718 kronor månaden i Luleå, som har lägst kostnad. Nils Holgerssonrapporten, som kartlägger avgifter och taxor i hela landet, visar också på en stor ökning över tid. Rikssnittet för den sammanlagda taxan har ökat med hela 29,8 procent på 7 år.
De sammanslagna kostnaderna för fjärrvärme, el, avfall, vatten och avlopp (VA) har ökat med 14 procent under det senaste året. Det är mer än dubbelt så mycket som den allmänna kostnadsutvecklingen på 6 procent. Ur ett sjuårsperspektiv är utvecklingen densamma – kostnaderna för samtliga tjänster ökar mer än den allmänna kostnadsutvecklingen under samma period.
– Tyvärr finns det risk en stor risk för att stigande elpriser kommer driva upp kostnaderna ytterligare, eftersom de andra nyttorna också är beroende av el för sin verksamhet. Hur mycket kostnaderna kommer öka framöver varierar beroende på hur energiintensiva verksamheterna är. Och bolag som producerar kraftvärme kommer själva ha möjlighet att sälja producerad el till högre pris, säger MariLouise Persson, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Det är inte bara i år som priserna ökar mycket, de senaste sju åren har de sammanlagda taxekostnaderna ökat ungefär dubbelt så mycket som KPI. Utöver elen så är det VA och avfall som står för stora kostnadsökningar. – De signaler vi nu får från vissa leverantörer tyder på att detta kommer att se än värre ut framöver. Det är viktigt att komma ihåg att detta är nödvändiga tjänster i ett modernt samhälle och konsumenternas betalningsförmåga är begränsad, säger Mari-Louise Persson.
Stor skillnad mellan kommunerna
Allra mest, drygt 2 874 kronor i månaden, betalar boende i Mörbylånga. I Luleå, som är billigast i landet, ligger månadskostnaden på drygt 1 718 kronor. Att den sammanlagda kostnaden för fjärrvärme, el, avfall och VA har ökat under året beror på att taxorna har stigit för alla tjänsterna. Kraftigast ökar elhandelspriserna liksom VA- och avfallstaxorna.
– Vi ser återigen stora skillnader mellan kommunerna, den här ryckigheten är ett problem för konsumenterna. Det här ser vi som en tydlig fingervisning om att regleringen inte riktigt fungerar som den borde. Rättvis tillgång till och prissättning av el, värme, avfall, vatten och avlopp är en viktig samhällsfråga. Här behöver politiken gå in och ta ett ansvar, säger Mari-Louise Persson.
Totalt ökar kostnaden för el med 47 procent från föregående år, varav elnätstaxorna har ökat med 2,6 procent och elhandelspriserna ökat med 151 procent. VA-taxan ökar med 3,8 procent och avfallstaxan med 4,3 procent medan fjärrvärmetaxan bara ökar med 1,5 procent. Många fjärrvärmeföretag har dock aviserat betydligt större höjningar av taxan inför nästa år. Skillnaden är alltså stor mellan Sveriges kommuner. Att skillnaderna mellan avgifter och taxor i kommunerna totalt sett är så stora kan delvis förklaras av att det är dyrare att leverera vissa tjänster i glesbygd än i tätorter. Men det finns såväl mindre som större kommuner som har låga respektive höga avgifter.
Om Nils Holgerssongruppen
Sedan år 1996 ger Nils Holgerssongruppen årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. I rapporten ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp. Gruppens medlemmar är Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta. Statistiken i denna rapport har hämtats från Svenskt Vatten, Energimarknadsinspektionen, Energiföretagen Sverige, statistikmyndigheten SCB samt genom egen insamling.
Till Nils Holgersson-rapporten!
| Dela |
 |
Tillbaka |
Luleå Energi för en kamp emot klockan för att hitta ersättning för förlorad restenergi i och med SSAB:s omläggning av produktionen, rapporterar svt.se.
Väntan är över! 2026-års första avsnitt av Energipodden finns nu ute för lyssning. Missa inte när poddvärdarna Mats och Kay snackar fastighetsbatterier med Joakim Aspe, även känd som Batteri-Jocke och medgrundare av KanEl.
En allvarlig hotbild mot energiinfrastrukturen i samtliga nordiska länder utreds, enligt uppgifter till TV4 Nyheterna.
2026-års första Profil är vvs-expert hos en stor branschorganisation, har sålt naturgasabonnenmang i London och spelar bas i ett hårdrocksband.
2025-års Nobelpristagare i kemi, Omar Yaghi, har utvecklat en produkt som kan utvinna vatten ur luft i mycket torra och ökenliknande förhållanden, rapporterar The Guardian.
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område med stora kunskapsluckor.
Vi är stolta över att presentera att ingen mindre än Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren, kommer dela ut den 25:e upplagan av Stora Inneklimatpriset under Nordbygg den 23 april.
Bygg- och anläggningsbranschen var den sektor med flest mutbrottdomar i Sverige 2025. Sektorn stod också för de största mutbeloppen. Detta visar Rättsfallssamlingen 2025 från Institutet Mot Mutor, IMM.
