Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Totalkostnaderna för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp har ökat under det senaste året – och gapet mellan kommunerna fortsätter växa. Boende i Mörbylånga, kommunen med högst sammanlagd taxa, betalar i snitt 2 874 kronor i månaden jämfört med 1 718 kronor månaden i Luleå, som har lägst kostnad. Nils Holgerssonrapporten, som kartlägger avgifter och taxor i hela landet, visar också på en stor ökning över tid. Rikssnittet för den sammanlagda taxan har ökat med hela 29,8 procent på 7 år.
De sammanslagna kostnaderna för fjärrvärme, el, avfall, vatten och avlopp (VA) har ökat med 14 procent under det senaste året. Det är mer än dubbelt så mycket som den allmänna kostnadsutvecklingen på 6 procent. Ur ett sjuårsperspektiv är utvecklingen densamma – kostnaderna för samtliga tjänster ökar mer än den allmänna kostnadsutvecklingen under samma period.
– Tyvärr finns det risk en stor risk för att stigande elpriser kommer driva upp kostnaderna ytterligare, eftersom de andra nyttorna också är beroende av el för sin verksamhet. Hur mycket kostnaderna kommer öka framöver varierar beroende på hur energiintensiva verksamheterna är. Och bolag som producerar kraftvärme kommer själva ha möjlighet att sälja producerad el till högre pris, säger MariLouise Persson, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Det är inte bara i år som priserna ökar mycket, de senaste sju åren har de sammanlagda taxekostnaderna ökat ungefär dubbelt så mycket som KPI. Utöver elen så är det VA och avfall som står för stora kostnadsökningar. – De signaler vi nu får från vissa leverantörer tyder på att detta kommer att se än värre ut framöver. Det är viktigt att komma ihåg att detta är nödvändiga tjänster i ett modernt samhälle och konsumenternas betalningsförmåga är begränsad, säger Mari-Louise Persson.
Stor skillnad mellan kommunerna
Allra mest, drygt 2 874 kronor i månaden, betalar boende i Mörbylånga. I Luleå, som är billigast i landet, ligger månadskostnaden på drygt 1 718 kronor. Att den sammanlagda kostnaden för fjärrvärme, el, avfall och VA har ökat under året beror på att taxorna har stigit för alla tjänsterna. Kraftigast ökar elhandelspriserna liksom VA- och avfallstaxorna.
– Vi ser återigen stora skillnader mellan kommunerna, den här ryckigheten är ett problem för konsumenterna. Det här ser vi som en tydlig fingervisning om att regleringen inte riktigt fungerar som den borde. Rättvis tillgång till och prissättning av el, värme, avfall, vatten och avlopp är en viktig samhällsfråga. Här behöver politiken gå in och ta ett ansvar, säger Mari-Louise Persson.
Totalt ökar kostnaden för el med 47 procent från föregående år, varav elnätstaxorna har ökat med 2,6 procent och elhandelspriserna ökat med 151 procent. VA-taxan ökar med 3,8 procent och avfallstaxan med 4,3 procent medan fjärrvärmetaxan bara ökar med 1,5 procent. Många fjärrvärmeföretag har dock aviserat betydligt större höjningar av taxan inför nästa år. Skillnaden är alltså stor mellan Sveriges kommuner. Att skillnaderna mellan avgifter och taxor i kommunerna totalt sett är så stora kan delvis förklaras av att det är dyrare att leverera vissa tjänster i glesbygd än i tätorter. Men det finns såväl mindre som större kommuner som har låga respektive höga avgifter.
Om Nils Holgerssongruppen
Sedan år 1996 ger Nils Holgerssongruppen årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. I rapporten ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp. Gruppens medlemmar är Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta. Statistiken i denna rapport har hämtats från Svenskt Vatten, Energimarknadsinspektionen, Energiföretagen Sverige, statistikmyndigheten SCB samt genom egen insamling.
Till Nils Holgersson-rapporten!
| Dela |
 |
Tillbaka |
En man kunde enkelt ta sig in i ett vattenverk i Västerås och stänga av elförsörjningen. Något som hotade dricksvattenförsörjningen till hela Västerås, rapporterar bland annat svt.se.
Regeringen föreslår ett nytt mål för effektiv energianvändning. Vidare föreslås lagändringar om energideklaration för byggnader och i plan- och bygglagen för att genomföra det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda.
Camilla Hjortling har presenterat sin licentiatavhandling vid KTH gällande energimärkning av byggnader.
Uttagningen till finalen i ”SM unga ventilationsmontörer 2026” är genomförd och det står nu klart att de tre finalisterna är Vilgot Öjersson från Varberg, Oliver Frid från Göteborg och Virgil Heselius från Visby.
Slussen.biz tipsar om ett kostnadsfritt webbinarium om nya systemlösningar för smittskydd i vårdlokaler den 17 april.
ExpoStyr laddar för att ge sig ut vägarna och besöka i tur och ordning Karlstad, Stockholm och Gävle 24-26 mars.
Luleå Energi för en kamp emot klockan för att hitta ersättning för förlorad restenergi i och med SSAB:s omläggning av produktionen, rapporterar svt.se.
Väntan är över! 2026-års första avsnitt av Energipodden finns nu ute för lyssning. Missa inte när poddvärdarna Mats och Kay snackar fastighetsbatterier med Joakim Aspe, även känd som Batteri-Jocke och medgrundare av KanEl.
En allvarlig hotbild mot energiinfrastrukturen i samtliga nordiska länder utreds, enligt uppgifter till TV4 Nyheterna.
2026-års första Profil är vvs-expert hos en stor branschorganisation, har sålt naturgasabonnenmang i London och spelar bas i ett hårdrocksband.
