Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
På Dagvattnets dag 24 september uppmärksammas smarta och snygga dagvattenlösningar som förhindrar översvämningar. På bilden Ängsholmsdammen i Gribbylund, Täby. Foto: Robert Selin, Täby Kommun
Kraftiga översvämningar har drabbat flera länder på den europeiska kontinenten. Även svenska städer står inför utmaningen att hantera stora mängder regn. Redan i dag rustar många städer för skyfall och det blir allt vanligare.
-Idag ser vi en tydlig utveckling där smarta lösningar för att hantera regnvatten kombineras med grönområden som parker och torg. Detta gör staden mer skyddad mot översvämningar och samtidigt snyggare, säger Ulf Thysell, strateg för klimatanpassning och civil beredskap, på Svenskt Vatten.
I morgon, den 24 september, är det Dagvattnets dag i Sverige. Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner från tak, gator och hårdgjorda ytor. När det regnar mycket på en gång måste vattnet hanteras. Lösningar är bland annat regnbäddar, dammar och naturliga vattenvägar som fördelar vattnet och skyddar bebyggelse från översvämningar. Istället för att gömma undan dagvattenlösningarna byggs de som vackra landmärken.
- Det är lätt att tro att den nya dammen i parken eller ån i det nybyggda området bara är där för att vara vackra, men det kan också vara ett sätt att utjämna flöden och lagra vatten vid kraftiga regn, Vi ser allt fler kommuner som satsar på dagvattenlösningar som samtidigt bidrar till stadsmiljön. säger Ulf Thysell.
Tanken med att ta hand om mycket regnvatten är inte ny. Redan i slutet av 1980-talet började VA-sektorn fokusera på dagvattenhantering när nya stadsdelar växte upp utanför den befintliga stadskärnan. Sedan början av 2000-talet har klimatanpassning blivit allt viktigare. I dag är det vanligt att städer arbetar med både småskaliga och storskaliga lösningar för att hantera dagvatten.
-När det kommer extra mycket regn måste vi se till att vattnet rinner undan utan att skada byggnader och annan infrastruktur. Det kan vi göra genom att bygga in hinder för vattnet, till exempel en damm eller leda vattnet ut genom en grönyta, så att inte allt vatten kommer ned i dagvattenledningarna på en gång, säger Ulf Thysell.
Nedan finns några exempel på smarta dagvattenlösningar på olika ställen i landet. Det finns många andra exempel i en kommun nära dig.
Hyllies stadsdelspark, Malmö
Hyllies stadsdelspark i Malmö är ett exempel på hur smart dagvattenhantering kan implementeras på ett estetiskt tilltalande sätt. Genom att använda naturliga vattenvägar och grönområden för att absorbera och leda bort regnvatten, har man inte bara skapat en vacker parkmiljö, utan också ett effektivt system som minskar risken för översvämningar i närliggande områden.
Kvarnbäcken, Boden
Platsen vid det välbesökta rekreationsområdet Kvarnängen i Boden har valts för att även främja pedagogiska, estetiska och rekreativa värden. Lösningen har skapats för att rena dagvattnet och avlasta befintligt dagvattennät i centrum som inte kan fångas upp på naturlig väg.
Ängsholmsdammen, Täby
Ängsholmsdammen i Gribbylund tar emot dagvatten från ett avrinningsområde på cirka 60 hektar tätbebyggd mark med bland annat Gribbylunds centrum och kringliggande bostadsområden av blandad karaktär.
Kryddvägen Angered
En s-formad damm på Kryddvägen i Angered. Hit rinner dagvattnet från norra Gårdsten. När det förorenade vattnet når dammen sjunker föroreningarna så småningom till botten och det rena ytvattnet rinner ut på andra sida dammen. Dammens botten är tätad för att inte föroreningarna ska nå grundvattnet. Foto: Kretslopp och vatten, Göteborg
Maskinparken
Maskinparken i Göteborg är multifunktionell och kombinerar skyfallsyta med lek och rekreation.
Victoria Benedictssons park, Stockholm
Dagvattenanläggning Victoria Benedictssons park på Kungsholmen i Stockholm är cirka 800 kvadratmeter stor och 71 cm djupt och renar dagvattnet innan det leds ut till Karlbergskanalen.
Källa: Svenskt Vatten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Energimyndigheten beviljar 9,3 miljarder kronor i bio-CCS-stöd för att lagra 5,75 miljoner ton koldioxid.
Slussen.biz fanns på plats när ett 40-tal nyfikna Fegisar ville veta mer om Swegon INSIDE Analytics och INSIDE visualiser som presenterades under nätverkets 74:e möte.
Slussen.biz har fått en pratstund med Robin Holmgren som driver sidan k-faktorer.se där han tillgängliggjort K-faktorer från olika fabrikat och produktserier.
Ledarskap, ingenjörskonst och förändringskraft prisas av föreningen Samhällsbyggarna.
Den tyska energiomställningen driver efterfrågan på innovativa och hållbara lösningar. Med Swedish-German Cleantech Platform (SGCP) får svenska företag verktyg och kontakter för att ta vara på marknadens möjligheter.
Fem olika typer av filter kommer testas i CPH Air Lab på Köpenhamns flygplats. Syftet är att testa hur befintlig filterteknologi fungerar i flygplatsmiljö.
I en ny rapport från VA-Fakta, “Vatten och avlopp – Vem har ansvaret?”, granskas hur ansvaret är fördelat mellan staten och kommunerna. Slutsatsen är att splittrad styrning, otillräcklig finansiering och bristande tillsyn är ett hot.
