Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
På Dagvattnets dag 24 september uppmärksammas smarta och snygga dagvattenlösningar som förhindrar översvämningar. På bilden Ängsholmsdammen i Gribbylund, Täby. Foto: Robert Selin, Täby Kommun
Kraftiga översvämningar har drabbat flera länder på den europeiska kontinenten. Även svenska städer står inför utmaningen att hantera stora mängder regn. Redan i dag rustar många städer för skyfall och det blir allt vanligare.
-Idag ser vi en tydlig utveckling där smarta lösningar för att hantera regnvatten kombineras med grönområden som parker och torg. Detta gör staden mer skyddad mot översvämningar och samtidigt snyggare, säger Ulf Thysell, strateg för klimatanpassning och civil beredskap, på Svenskt Vatten.
I morgon, den 24 september, är det Dagvattnets dag i Sverige. Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner från tak, gator och hårdgjorda ytor. När det regnar mycket på en gång måste vattnet hanteras. Lösningar är bland annat regnbäddar, dammar och naturliga vattenvägar som fördelar vattnet och skyddar bebyggelse från översvämningar. Istället för att gömma undan dagvattenlösningarna byggs de som vackra landmärken.
- Det är lätt att tro att den nya dammen i parken eller ån i det nybyggda området bara är där för att vara vackra, men det kan också vara ett sätt att utjämna flöden och lagra vatten vid kraftiga regn, Vi ser allt fler kommuner som satsar på dagvattenlösningar som samtidigt bidrar till stadsmiljön. säger Ulf Thysell.
Tanken med att ta hand om mycket regnvatten är inte ny. Redan i slutet av 1980-talet började VA-sektorn fokusera på dagvattenhantering när nya stadsdelar växte upp utanför den befintliga stadskärnan. Sedan början av 2000-talet har klimatanpassning blivit allt viktigare. I dag är det vanligt att städer arbetar med både småskaliga och storskaliga lösningar för att hantera dagvatten.
-När det kommer extra mycket regn måste vi se till att vattnet rinner undan utan att skada byggnader och annan infrastruktur. Det kan vi göra genom att bygga in hinder för vattnet, till exempel en damm eller leda vattnet ut genom en grönyta, så att inte allt vatten kommer ned i dagvattenledningarna på en gång, säger Ulf Thysell.
Nedan finns några exempel på smarta dagvattenlösningar på olika ställen i landet. Det finns många andra exempel i en kommun nära dig.
Hyllies stadsdelspark, Malmö
Hyllies stadsdelspark i Malmö är ett exempel på hur smart dagvattenhantering kan implementeras på ett estetiskt tilltalande sätt. Genom att använda naturliga vattenvägar och grönområden för att absorbera och leda bort regnvatten, har man inte bara skapat en vacker parkmiljö, utan också ett effektivt system som minskar risken för översvämningar i närliggande områden.
Kvarnbäcken, Boden
Platsen vid det välbesökta rekreationsområdet Kvarnängen i Boden har valts för att även främja pedagogiska, estetiska och rekreativa värden. Lösningen har skapats för att rena dagvattnet och avlasta befintligt dagvattennät i centrum som inte kan fångas upp på naturlig väg.
Ängsholmsdammen, Täby
Ängsholmsdammen i Gribbylund tar emot dagvatten från ett avrinningsområde på cirka 60 hektar tätbebyggd mark med bland annat Gribbylunds centrum och kringliggande bostadsområden av blandad karaktär.
Kryddvägen Angered
En s-formad damm på Kryddvägen i Angered. Hit rinner dagvattnet från norra Gårdsten. När det förorenade vattnet når dammen sjunker föroreningarna så småningom till botten och det rena ytvattnet rinner ut på andra sida dammen. Dammens botten är tätad för att inte föroreningarna ska nå grundvattnet. Foto: Kretslopp och vatten, Göteborg
Maskinparken
Maskinparken i Göteborg är multifunktionell och kombinerar skyfallsyta med lek och rekreation.
Victoria Benedictssons park, Stockholm
Dagvattenanläggning Victoria Benedictssons park på Kungsholmen i Stockholm är cirka 800 kvadratmeter stor och 71 cm djupt och renar dagvattnet innan det leds ut till Karlbergskanalen.
Källa: Svenskt Vatten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Några dagar ledigt? Då är det dags att fundera på vilken produkt, tjänst eller metodik du vill ska premieras med 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset.
Styrelsen i Byggherrarna har utsett Sofia Hansdotter till ny vd för branschorganisationen. Hon tillträder den 1 april 2026 och efterträder Tommy Lenberg, som går i pension efter 13 år som vd.
Snart har timglaset för 2025 runnit klart och det är dags att göra bokslut för året samt att se fram emot och planera för 2026.
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss för att genomföra det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Förslagen innehåller bland annat uppdaterade regler för energideklarationer och regler som ska underlätta tillsyn.
Julen är snart här och med den en hel del lediga dagar. Missa inte chansen att vidareutbilda dig med Energipodden som produceras av Slussen.biz när du får en stund över.
Branschen måste ta sitt ansvar när det gäller att erbjuda praktik till kommande generationer. Det är en möjlighet för företagen och en förutsättning så att kompetensförsörjningen kan säkerställas. Det menar vvs-utbildaren Roland Jonsson.
I dag öppnar den andra utlysningen inom Energimyndighetens stödsystem för bio-CCS. Totalt kan 10 miljarder kronor fördelas.
Expo-året 2025 är över, men redan nu finns möjligheten att krita in besöken på ExpoVent, ExpoStyr, ExpoVärme och ExpoVA för 2026 i kalendern.
Urbanisering och ett varmare klimat gör att allt fler vill bada i kanaler, hamnar och vid stadsnära stränder som kan vara i närheten av där avlopps- och dagvatten släpps ut. En ny metod som testats i Skåne kan ge bättre svar på om doppet är säkert.
Energimarknadsinspektionens (Ei) genomlysning av fjärrvärmemarknaden visar att kundskyddet behöver stärkas.
