Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
På Dagvattnets dag 24 september uppmärksammas smarta och snygga dagvattenlösningar som förhindrar översvämningar. På bilden Ängsholmsdammen i Gribbylund, Täby. Foto: Robert Selin, Täby Kommun
Kraftiga översvämningar har drabbat flera länder på den europeiska kontinenten. Även svenska städer står inför utmaningen att hantera stora mängder regn. Redan i dag rustar många städer för skyfall och det blir allt vanligare.
-Idag ser vi en tydlig utveckling där smarta lösningar för att hantera regnvatten kombineras med grönområden som parker och torg. Detta gör staden mer skyddad mot översvämningar och samtidigt snyggare, säger Ulf Thysell, strateg för klimatanpassning och civil beredskap, på Svenskt Vatten.
I morgon, den 24 september, är det Dagvattnets dag i Sverige. Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner från tak, gator och hårdgjorda ytor. När det regnar mycket på en gång måste vattnet hanteras. Lösningar är bland annat regnbäddar, dammar och naturliga vattenvägar som fördelar vattnet och skyddar bebyggelse från översvämningar. Istället för att gömma undan dagvattenlösningarna byggs de som vackra landmärken.
- Det är lätt att tro att den nya dammen i parken eller ån i det nybyggda området bara är där för att vara vackra, men det kan också vara ett sätt att utjämna flöden och lagra vatten vid kraftiga regn, Vi ser allt fler kommuner som satsar på dagvattenlösningar som samtidigt bidrar till stadsmiljön. säger Ulf Thysell.
Tanken med att ta hand om mycket regnvatten är inte ny. Redan i slutet av 1980-talet började VA-sektorn fokusera på dagvattenhantering när nya stadsdelar växte upp utanför den befintliga stadskärnan. Sedan början av 2000-talet har klimatanpassning blivit allt viktigare. I dag är det vanligt att städer arbetar med både småskaliga och storskaliga lösningar för att hantera dagvatten.
-När det kommer extra mycket regn måste vi se till att vattnet rinner undan utan att skada byggnader och annan infrastruktur. Det kan vi göra genom att bygga in hinder för vattnet, till exempel en damm eller leda vattnet ut genom en grönyta, så att inte allt vatten kommer ned i dagvattenledningarna på en gång, säger Ulf Thysell.
Nedan finns några exempel på smarta dagvattenlösningar på olika ställen i landet. Det finns många andra exempel i en kommun nära dig.
Hyllies stadsdelspark, Malmö
Hyllies stadsdelspark i Malmö är ett exempel på hur smart dagvattenhantering kan implementeras på ett estetiskt tilltalande sätt. Genom att använda naturliga vattenvägar och grönområden för att absorbera och leda bort regnvatten, har man inte bara skapat en vacker parkmiljö, utan också ett effektivt system som minskar risken för översvämningar i närliggande områden.
Kvarnbäcken, Boden
Platsen vid det välbesökta rekreationsområdet Kvarnängen i Boden har valts för att även främja pedagogiska, estetiska och rekreativa värden. Lösningen har skapats för att rena dagvattnet och avlasta befintligt dagvattennät i centrum som inte kan fångas upp på naturlig väg.
Ängsholmsdammen, Täby
Ängsholmsdammen i Gribbylund tar emot dagvatten från ett avrinningsområde på cirka 60 hektar tätbebyggd mark med bland annat Gribbylunds centrum och kringliggande bostadsområden av blandad karaktär.
Kryddvägen Angered
En s-formad damm på Kryddvägen i Angered. Hit rinner dagvattnet från norra Gårdsten. När det förorenade vattnet når dammen sjunker föroreningarna så småningom till botten och det rena ytvattnet rinner ut på andra sida dammen. Dammens botten är tätad för att inte föroreningarna ska nå grundvattnet. Foto: Kretslopp och vatten, Göteborg
Maskinparken
Maskinparken i Göteborg är multifunktionell och kombinerar skyfallsyta med lek och rekreation.
Victoria Benedictssons park, Stockholm
Dagvattenanläggning Victoria Benedictssons park på Kungsholmen i Stockholm är cirka 800 kvadratmeter stor och 71 cm djupt och renar dagvattnet innan det leds ut till Karlbergskanalen.
Källa: Svenskt Vatten
| Dela |
 |
Tillbaka |
25-27 november är det dags för årets sista ExpoVent. Turnén besöker i tur och ordning Hansastaden Visby, Smestan (Eskilstuna) och kungliga huvudstaden. Utöver utställning bjuds det på föreläsning av Svensk Ventilation och lunch.
Ökad värme kör kor mindre produktiva. Nu försöker forskare i bland annat Sverige hitta effektiva sätt att kyla ner värmestressade kor, rapporterar Sveriges Radio.
För att kunna ge en tydligare bild av hur användningen av värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel ser ut i landet har Energimyndigheten samlat in detaljerad statistik om energianvändningen i kontorslokaler.
Svenskt Vatten Utveckling (SVU) publicerar rapporten Svenskt Vatten Läkemedelsrester i slamgödslad åkermark – förekomst och risker.
Så var den äntligen dags för ett nytt avsnitt av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay har fått ett snack med Petter Lundgren på Inventiair, senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset.
Växthusgasutsläppen från många svenska avloppsreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Linköpings universitet som gjorts med hjälp av drönare.
På måndag startar Sveriges första Nationella Radonvecka, den 3–9 november – ett initiativ för att öka medvetenheten om radon, en gas som varje år orsakar runt 500 fall av lungcancer.
Är du på jakt efter ny kompetens till din organisation? I Slussen.biz Rekryteringsbank finns det en hel del nya kandidater att kika på. Kanske blir det din bästa investering någonsin.
Just nu genomförs ett projekt där Energimyndigheten vill identifiera och analysera företag som arbetar som arbetar med digitalisering som verktyg för energieffektivisering inom industrin.
2024 valdes Åsa Wahlström, docent och adjungerad professor vid Lunds universitet och affärsområdeschef Byggd miljö på CIT Renergy, in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Nu kan hon också stoltsera med ett diplom från den samma.
