
Luftföroreningar är en av de största miljöriskerna för människors hälsa – och partiklar, som bland annat kommer från förbränning och vägslitage, är den luftförorening som har störst negativa effekter. För att öka kunskapen om partiklar har Naturvårdsverket tagit fram en ny rapport där flera av IVL:s luftexperter medverkar.
Även om partikelhalterna i Sverige har minskat de senaste årtiondena så överskrider de fortfarande både miljökvalitetsnormer och miljömål, så det återstår mycket arbete för att minska halterna. Partiklar påverkar vår hälsa men även klimatet och miljön i stort, säger Karin Söderlund, luftexpert på IVL och en av författarna till rapporten.
En utmaning är att partiklarna kan ha väldigt olika sammansättning och storlek, vilket får stor betydelse för vilka effekter de har – och för vilka åtgärder som ska vidtas.
Under de senaste åren har negativa hälsoeffekter kunnat kopplas till mycket låga partikelhalter. Det medför stora samhällsekonomiska kostnader, framför allt på grund av negativa hälsoeffekter, men även genom nedsmutsning, korrosion och annat.
I södra Sverige har närheten till kontinenten stor betydelse. Olika fossila förbränningskällor i andra länder, såsom koleldning, bilavgaser och sjöfart, ger höga halter i Sverige genom långdistanstransport av luftföroreningar med vinden. Detta ligger till exempel bakom cirka 60 procent av de PM2,5-halter som den genomsnittliga stadsbon i Malmö exponeras för.
I norra Sverige ligger däremot bidraget från långdistanstransport på nära förindustriell nivå. Här är det i stället lokal trafik och vedeldning som bidrar mest till hälsoriskerna från partikelhalter. I alla större svenska städer bidrar biltrafikens avgaser till höga halter av antalet små partiklar.
– Tre fjärdedelar av befolkningen i Europa bor i städer, där vägtransport ofta är den främsta källan till luftföroreningar. För att minska partikelhalterna behövs flera åtgärder, bland annat stärkt kollektivtrafik, sänkta hastighetsgränser och byte till renare fordon, bussar och spårvagnar, speciellt i stora städer, säger Karin Sjöberg, chef för luftenheten på IVL.
I rapporten finns kunskap och metoder som kommuner och myndigheter kan använda inom ramen för sina uppdrag. Frågor som tas upp är bland annat hur vi kan öka andelen biobränsle på ett sätt som både gynnar klimatet och luftkvaliteten. Hur kan man använda kamin och vedpanna på ett sätt som påverkar grannar och miljö så lite som möjligt? Kan man minska partikelhalterna med växtlighet eller blir det tvärtom? Och löser vi alla problem med luftföroreningar i trafiken nu när elbilarna tar över?
Rapporten Luft och miljö 2023 – Partiklar är den tredje utgåvan i temaserien Luft och miljö. Rapporten är framtagen i samarbete med utförare inom den nationella luftövervakningen samt forskare och handläggare vid universitet, forskningsinstitut och myndigheter. Från IVL deltar Karin Sjöberg, Karin Söderlund och Ingrid Mawdsley.
Ladda ner rapporten på Naturvårdsverkets webbsida: Luft och miljö 2023 – Partiklar
Källa: IVL
| Dela |
|
Tillbaka |
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.