Bebyggelsen står för en tredjedel av Sveriges energianvändning och är därför en viktig del i energiomställningen. Med effektivare drift, ökad flexibilitet och minskad resursanvändning kan byggnader bidra till ett mer stabilt och motståndskraftigt energisystem.
Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten får dela på 60 miljoner kronor, och omfattar allt från AI‑baserade styrsystem och energigemenskaper till cirkulära arbetssätt, nya affärsmodeller och energieffektivisering i kulturhistoriska miljöer.
– Det är en bred palett av projekt som vi nu beviljar, som adresserar många av bebyggelsens utmaningar. Tillsammans stärker projekten både byggnaders prestanda och roll i energisystemet, säger Veronica Eade, chef för enheten Bebyggelse på Energimyndigheten.
Flera projekt utvecklar lösningar som stärker byggnaders flexibilitet och resiliens i energisystemet, exempelvis genom AI-baserad styrning, energigemenskaper, förbättrad energilagring och modeller för att hantera variationer i effektbehov. Några projekt bidrar till energieffektivisering genom nya metoder för driftoptimering, integrerad belysning, renoveringsstrategier och förbättrad energiprestanda i kulturhistoriska miljöer.
Projekten tar även upp styrmedel och marknadsfrågor, där kommunala markanvisningar och digitala lösningar analyseras för att stärka omställningskapaciteten i tidiga skeden.
Resurseffektivitet och cirkulära processer är centrala inslag i flera projekt. Genom minskat byggavfall och effektivare materialflöden kan energianvändning och klimatpåverkan minska över byggnaders hela livscykel. Kombinationen av teknisk utveckling, policyinriktade studier och praktiska piloter skapar nya arbetssätt som kan skalas upp.
– Projekten ger ett viktigt kunskapsunderlag för att möta både dagens och framtidens energisystemutmaningar. De stärker förutsättningarna för att byggnader ska kunna bli mer energieffektiva, flexibla och långsiktigt hållbara, säger Anna Pettersson, handläggare vid Energimyndigheten.
Sammantaget ger satsningen en bred kunskapsbas för både bransch och beslutsfattare, och stärker förutsättningarna för att utveckla ett mer hållbart och resurseffektivt samhällsbyggande.
Utlysning: Bidra till resurseffektiv bebyggelse
Programmet Resurseffektiv bebyggelse (resurseffektivbebyggelse.se)
Källa: Energimyndigheten
| Dela |
|
Tillbaka |
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.