Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Partikelutsläpp från vägtrafiken som inte kommer från avgaser – till exempel slitage från däck, bromsar, vägytor och uppvirvlat vägdamm – är i dag en av de största orsakerna till luftföroreningar i städer. I många länder är de till och med större än partikelutsläppen från avgaser. Med elektrifieringen av transportsektorn och allt fler tunga fordon på vägarna riskerar problemet dessutom att växa ytterligare.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område där kunskapsluckorna i dag är stora.
– Trots att icke-avgasutsläpp har fått ökad uppmärksamhet i och med Euro 7-reglerna saknas fortfarande både mätmetoder och tillförlitliga data för tunga fordon. Med projektet vill vi bidra med den kunskap som krävs för att göra bättre utsläppsmodeller och mer träffsäkra luftkvalitetsbedömningar, säger Yingying Cha, projektledare och transportexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Projektet bygger vidare på erfarenheter från tidigare WeaRS- projektLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som har gjort utsläppsmätningar i verklig trafik på fordonsnivå. Nu utvidgas fokus till tunga fordon och med hjälp av vidareutvecklade mätmetoder ska utsläpp av slitage- och så kallade resuspensionspartiklar studeras. Hur faktorer som fordonsvikt, hastighet, acceleration och inbromsning påverkar utsläppen kommer också att analyseras.
Mätresultaten kommer att jämföras med beräkningar från etablerade emissionsmodeller som HBEFA och NORTRIP, för att förbättra modellerna och deras tillämpbarhet under svenska förhållanden. Resultaten ska bidra till bättre underlag för luftkvalitetsprognoser, nationella utsläppsberäkningar och framtida regelutveckling.
Projektet leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och utförs i samarbete med VTI och Göteborgs universitet. Det finansieras av Trafikverket, pågår från 2026 till 2028 och har en budget på 3,5 miljoner kronor.
Källa: IVL
| Dela |
 |
Tillbaka |
Slussen.biz fortsätter sin genomgång av de nominerade till Stora Inneklimatpriset och nu är turen kommen till Swegon som nominerats för sina digitala verktyg Swegon Inside Analytics och Swegon Inside Visualiser.
Fyra examensarbeten delar på utmärkelsen Bästa examensarbete inom VA 2025. Intresset har varit stort och ett rekordhögt antal nominerade bidrag noterades.
Slussen.biz har gjort ett nedslag på Karolinska sjukhuset i Solna för att få veta mer om ett forskningsprojekt inom ramen för Formas gällande ventilation på sjukhus som pågår där i dagarna.
Kristoffer Tamsons har utsetts till ny vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen. Tamsons kommer närmast från rollen som regionråd i Region Stockholm och tillträder som vd för Byggföretagen i augusti 2026.
Installationsbranschen går in i en återhämtningsfas 2026 och det är nya affärsområden som driver utvecklingen. Ökade krav på beredskap, energieffektivisering och energilagring skapar nya affärsmöjligheter.
Spänningen stiger inför prisutdelningen av Stora Inneklimatpriset och Slussen.biz gör i vanlig ordning en genomgång av de nominerade. Först ut DUVA, Drift- och Underhållsvaruhuset.
Svensk media rapporterade om minst 513 vattenläckor under 2025. Det visar 2025 års upplaga av rapporten En läcka i taget – vem ser helheten?, som VA-Fakta har tagit fram i samarbete med NPG Sverige.
(Rättad version) Takten på utbyggnaden av nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige har gått ner. Förra året installerades 21 600 anläggningar, vilket innebär en ökning med 7 procent jämfört med 2024. Ökningen mellan 2022 och 2023 var 70 procent.
De nominerade för 25-årsjubilerande, prestigefyllda och traditionstyngda Stora Inneklimatpriset är klara. Prisutdelningen sker på Nordbygg i Stockholm den 23 april 2026 och prisutdelare är Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren.
Energimarknadsinspektionens (Ei) granskning av företaget Solör Bioenergi Fjärrvärme visar att kunderna inte fått den information som de enligt fjärrvärmelagen har rätt till i samband med prisändringar.
