
I studien har olika mätmetoder prövats under verkliga driftförhållanden på svenska avfallsförbränningsanläggningar. Foto: Johan Strandberg /IVL
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar. Mätningarna visar på låga halter av PFAS – istället är det freoner som dominerade utsläppen. Upptäckten väcker frågor om hur länge långlivade fluorämnen, som förbjöds på 80-talet, kommer röra sig i samhällets materialflöden.
– Freoner användes tidigare bland annat i isoleringsmaterial när det fortfarande var tillåtet. De finns kvar i äldre byggnader och kan dyka upp när dessa rivs och blir rivningsavfall som går till energiåtervinning. Samtidigt kan vi inte helt utesluta att viss nybildning kan ske vid förbränning, eller att bakgrundshalter i omgivande luft påverkar resultaten – vi ser till exempel freoner i vissa bakgrundsmätningar, såsom inomhusluft i laboratoriemiljö. Sammantaget framstår rivningsavfall ändå som en trolig förklaring till att vi ser freonerna i rökgaserna, säger Johan Strandberg, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Det svenska projektet, som stöds av amerikanska EPA och Naturvårdsverket, är först ut med att mäta PFAS i rökgaser från avfallsförbränningsanläggningar. I studien har tre olika mätmetoder prövats under verkliga driftförhållanden.
Mätningarna visar att halterna av många enskilda ämnen varierar kraftigt över tid och mellan olika provtagningspunkter i skorstenen. För de mest flyktiga ämnena är resultaten mer konsekventa, men för övriga ämnen skulle ett stickprov ofta vara missvisande om man vill beskriva exempelvis ett årligt utsläpp.
– När halterna svänger så här mycket blir det svårt att använda enstaka punktmätningar som grund för villkor eller uppföljning. Det är troligt och rimligt att utsläpp av PFAS till luft kommer regleras. Men då behöver vi övervakning som är utformad för att också fånga variationen över tid, säger Johan Strandberg.
Eftersom PFAS redan finns i samhällets materialflöden kommer de under lång tid framöver dyka upp i avfallsströmmar – på samma sätt som freoner nu påträffas som ett resultat av tidigare användning. Därför är det viktigt att utveckla metoder som gör det möjligt för anläggningar att övervaka och följa upp sina utsläpp på ett tillförlitligt sätt, även när halterna ligger på låga nivåer.
– Vår studie visar att det redan i dag går att mäta de här ämnena i rökgaser, men också var gränserna går för hur resultaten kan användas. Det ger vägledning för hur framtida mätprogram kan utformas så att utsläpp av långlivade fluorämnen kan följas upp mer systematiskt, säger Johan Strandberg.
Ladda ner rapporten: Assessing PFAS flue gas sampling standards in operation
Källa: IVL
| Dela |
|
Tillbaka |
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.